Maken är duktig på att säga nej. Sedan går det ett tag så säger han ja. Ibland är det fortfarande nej efter han tänkt lite. Då kan det också vara så att jag har hunnit tänka lite och ändrat mig till ett nej med. Jag är ganska impulsiv när det gäller roliga saker. Ibland inser även jag att man inte kan säga ja till allt som är roligt. Inte ofta men det händer.
Maken säger nästan alltid nej. När det är roliga saker, tråkiga saker, meningslösa saker, allt är oftast nej. Mest för att han behöver hinna med. När det är meningslösa saker så ändrar han sig ganska fort. Som att ska vi åka och panta. Ganska meningslöst eller tråkigt men det blir ändå nej som ändras till ett ja. Förutsatt att han kan så klart. Svaret kan ju vara, nej inte just nu. Men när jag är klar så går det bra.
När det är tråkiga saker som att flytta trädgårdsskjulet så blir det inte nej för lyftandet utan att den ska flyttas. Han behöver hänga med hur det kommer att bli när det är flyttat. Just den delen slutade ju med att vi flyttade runt på det massor av gånger för att hitta rätt plats. Vilket vi gjorde. Det känns helt rätt när man kommer från olika håll. När man går eller kommer med bil, spelar ingen roll. Det känns rätt. Bra att maken säger nej ibland.
Häromdagen så pratade jag med kära syster. Vi har ju fått in en vana att träffas regelbundet vilket är väldigt mysigt. Det har ofta blivit hos oss för vi är mittemellan bor och syster. Inte riktigt men nästan. När syster då frågade om midsommar så sa jag att hon är så välkommen hit. Hon var dock tvungen att vara hemma på midsommardagen för hon skulle på konsert. Jag sa att det är ju bara två och halv timma hem så det var ju inget problem. Men vi kom fram till att det är lika långt åt båda hållen. Vi blev inbjudna till henne. Gissa vad maken sa? Nej.
Syster och jag fortsätter prata och jag säger att han kanske ändrar sig. För inte nog med att hon skulle på konsert, hon hade extra biljetter. Vi skulle alltså också kunna gå. En rolig sak, trevligt sällskap, sommar (och sol hoppas jag) och maken säger ändå nej. Han vet inte hur det blir och är just då. Jag säger till syster att hon kan ju vänta med att fråga andra. Jag säger att hon har ju också ett gästrum nu för tiden så vi kunde ju sova över. Maken måste bara fundera lite.
Jag hade förväntat mig ett nej även om det skulle gå några dagar. Konserten är Bruce Springsteen. Ingen som vi lyssnar på väldigt mycket. Ingen vi tycker är dålig men som sagt vi lyssnar mer på annat. Så jag sa till syster att det blir nog nej, men låt det gå några dagar så får vi se. Maken sitter och grimaserar och protesterar lite tyst för sig själv. Kärs syster hör honom muttra för vi pratar på högtalartelefon.
Rätt som det är så säger maken, är det den 24 juni? Ja, svara syster och jag i kör. En lördag, undrar han då? Ja, det stämmer säger syster. Då säger maken: Ska vi komma på midsommarafton och stanna till söndag 25 juni? Så var det bestämt. Vi ska åka och fira midsommar med syster. God mat och gott sällskap med härlig konsert dagen efter som en bonus på midsommar.
Ibland förvånar han även mig, kära maken. Ett nej blev ett ja på bara några minuter. Trots att vi ska sova hemma hos någon annan. Men han sa att det berodde på sällskapet som vi skulle åka och hälsa på. Nu har vi något att se fram emot, både sällskap och konsert. Extra kul att vi ses hos syster denna gången. För det är ju faktiskt precis lika långt för oss till henne som för henne till oss.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.