Svaret är enkelt. Ändå så försöker man hela tiden. Jag har köpt en mangel. Även om den inte ger kärlek så ger den värme. Det är en varmmangel. När vi bodde i lägenhet så kom mamma ibland och lånade mangeln. Hon hade aldrig någon egen. Hon strök det som hon ville mangla. Lika med torktumlare. Hon hade inge torktumlare så hon lånade när duntäckena behövde tvättas.
Jag önskade mig en mangel när jag fyllde trettio. Jag fick ingen mangel då. Inte heller när jag fyllde fyrtio. Då hade jag redan fixat en begagnad själv. Jag älskar att lägga mig i manglade lakan. Nu har jag uppgraderat mig med en varmmangel. Självklart begagnad. Den fungerade fint och jag kommer att använda den lika mycket som min kallmangel.
Nu är frågan om den första ska få vara kvar i hemmet eller om den ska säljas? Jag har redan lagt ut den och flera som är intresserade. Men eftersom jag fortfarande har två så använde jag båda när jag tvättat så mycket lakan. Därav frågan. Men hur ofta tvättar man sex uppsättningar lakan vid samma tillfälle? Inte så ofta. Jag brukar ha två uppsättningar som inte är riktigt samma tillfälle. Minstingen och vi byter inte i sängen på samma dag. Vi städar på fredagar och han på måndagar. Dessutom så bor han inte hemma här hela tiden. Då är det bara en uppsättning.
Svaret blir att jag ska sälja kallmangeln. Det finns inte utrymme för att ha två. Och om det skulle vara kärlek jag köpt så skulle det bara bli problem med svartsjuka dem emellan. Lättare att bara ha en på så många olika nivåer.
Att stå och stryka som mamma gjorde finns inte på min karta. Mamma strök det mesta. Lakanen skulle dras. Det fick vi hjälpa till med. Fördelen med en mangel är att man inte behöver någon som hjälper till att dra. Jag kan göra det själv. Det är bra. Att vara själv är inte lika bra. Äldsta sonen tycker det är sorgligt att det nu inte finns någon i livet som kommer få träffa sina barnbarns barn. Han har inga mor- eller farföräldrar i livet.
Men andetagen liver vidare och alla minnen finns i mitt hjärta.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.