Jag har haft många kvällar, nätter och helger som jobb den seneste tiden. Jag måste säga att det passar mig väldigt bra. Jag har inga problem att köra sent på kvällarna eller nätterna. Jag är helt klar i huvudet och kroppen har kommit igång efter en lugn start på dagen. När jag jobbar dag så måste kroppen vakna omgående och efter en natt utan tillräckligt med sömn så är det svårt.
Det som blir svårt när jag jobbar kväll är att jag inte ska göra allt innan jobbet. Att det är okej att ligga kvar i sängen efter klockan tio på förmiddagen när man jobbar till efter klockan två på natten. Det är svårt. Normen är att man ska vara vaken på dagen och sova på natten. Där passar jag inte in just nu.
Skillanden nu är att det är lite mer okej att ligga kvar i sängen nu mitt innan. Det är ändå några år som jag har haft sömnproblem. Nu är det mer legitimt eftersom jag jobbar sent. Sedan att jag fortfarande har saker som behöver göras på morgonen är en sak som jag försöker lösa så bra det går.
Jag är bland annat äldsta sonens väckarklocka. Att väcka honom nio på morgonen när jag själv borde sova är en svår ekvation. Men jag har en fantastisk make som kan hjälpa till. Ibland blir det att sonen får kompromissa. Det är alltid sista utvägen. Att kompromissa är inte det enklaste för en autistisk. Men eftersom han är min helt otroliga son så löser han det. Att jobba sent är helt klart min grej. Allt det andra som behöver lösas får se till att lösa sig.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.