Mycket riktigt så var det först igår när han läste bloggen som han noterade att fåtöljen hade flyttat från hans kontor till våningen under och vardagsrummet. Alltså hur kan man missa i flera dagar att en stor fåtölj inte står kvar på kontoret och att den står framför hans viloplats i huset? Jag har svårt att förstå det.
I kontoret så stod det förr två möbler man kan sitta på. Den ena en gammal lite mindre stol/fåtölj. Den stod upptryckt vid skrivaren när den röda fåtöljen fick plats i hans kontor. Nu kan jag ställa tillbaka den andra stol/fåtöljen som är likadan med annat färg på tyget, in till hans kontor igen. Men han har bara en än så länge.
Jag skrev igår att han faktiskt ser när jag bytt gardiner eftersom jag sagt det. Jag undrar om det fortfarande stämmer. För innan vi går och äter frukost säger jag att jag ska ta på en ansiktsmask, som jag sedan ska tvätta bort i duschen. Han har alltså fått veta det strax innan vi ska äta frukost. När jag kommer ner, börjar vi med att göra vår frukost. Han pratar på men tittar inte på mig. Efter en stund så ser jag till att han ser mig och han hoppar bak och skriker till.
När han väl sett mig så glömde han inte (igen) att jag hade en kolmask i ansiktet. Han var dessutom noga med att jag fick bort allt. Han kanske var rädd för en hjärtinfarkt. Nu är jag mitt vanliga jag. Maken är inte rädd för mig längre och han vet var alla möbler står.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.