Ibland så sköljer det över en. Svårt att beskriva på ett annat sätt. Det är som om en stor havsvåg kommer och slår emot en och sedan drar iväg allt. Tårarna kommer och saknaden efter mamma är ofattbar.
Igår var en sådan dag. Efter att ha jobbat på min maxgräns ett tag så orkade jag inte hålla igen. Självklart så hjälpte mamma mig när det kom. För jag hade inga körningar och sista kunden innan det kom var lämnad på Eksjö sjukhus.
Snabba steg in till det andliga rummet. Ett fantastiskt rum som kyrkan har gjort. Det är helt utan religösa inslag förutom ljuset. Ett rum för stilla tystnad och för att kunna hämta andan. Vilket jag behövde igår.
Som tur var mamma med mig och gav mig den stunden i det andliga rummet. Jag tände ett ljus för mamma och sedan satt vi bara där en stund tillsammans. Med tårarna rinnande och med de fina minnen som mamma och jag skapat tillsammans.
Jag gick stärkt därifrån. Mamma och jag hade en stund för oss själva.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.