Diskussioner med äldsta sonen är alltid uppfriskande och ibland utmanande. Eller väldigt ofta utmanande. Vi är i en pågående pandemi. Det har så klart varit flera diskussioner om det under tiden som varit. Bland annat så har jag uttryckt irritation över hur människor kan välja att ses när det är en pandemi.
Det drar igång för fullt hos äldsta sonen. Det behöver inte alltid vara så att han tycker det han säger. Han bara vrider och vänder på allt. Samt kollar att man verkligen har koll på vad man säger. Mamma gick ju bort i våras som ni nog alla vet vid detta laget. Min åsikt är att en begravning är inte undantagen för att man ska få ses och ha minnesstund. Vi sågs i kyrkan med under tjugo personer som var tillåtet. Vi hade ingen minnesstund. Vi syskon hade gentid efter kyrkan.
Sonen vred och vände på det och vi kom fram till att det var rimligt. Att det gick att ha ett fint avslut på det sättet som var och blev. Nu är det inte bara begravningar som är tillfällen människor vill ses. Det är högtider som student, dop, bröllop och en massa andra tillfällen. När jag nämnde att bröllop inte var ett tillfälle som jag tyckte skulle genomföras med många gäster så gick han i taket.
Den viktigaste dagen i ens liv. Den kan inte vänta för att det är en pandemi. Tänk om man dör innan man hinner gifta sig. Att gifta sig innebär starten på att bilda familj. Självklart ska man kunna gifta sig trots en pandemi. Mitt tillägg på det är att det tycker jag med. Jag anser bara att den stora festen kan vänta tills pandemin är över. Att man kan fira med familjen nu och alla andra sedan. Där gick våra åsikter isär. För det är inför Gud du lovar att älska i nöd och lust med alla vittnen till det. Vittnena är jätteviktiga så då måste de vara med.
När jag då sa att i kyrkan tillåts inte fler än tjugo (eller åtta osäker på vad som gällde bröllop) så hjälpte ju inte det. Varför ska man vara flera hundra på festen när det ändå inte får vara fler inför löftena för Gud. Då blev vi helt överens. Om man inte fick vara fler i kyrkan fanns ingen anledning till att ha en stor fest just då.
Dop var inte lika stor diskussion kring. Inte heller student. Även om det bara är sådan saker som man gör en gång i livet. Student går att fira på många sätt utan att riskera att sprida smittan. Även konfirmation. Det vara bröllop som kom att få oss in i en väldigt het diskussion. Som slutade med att vi var överens.
Vi kom också fram till att detta är vad vi tycker. Vi kan bara styra över oss själva och inte alla andra. Andra får göra som de tycker. Det viktiga är att vi alla försöker.
Jag hoppas att smittrisken snart är över. Att den fjärde vågen blir mild mot oss. (Även om allt talar för att den inte blir det). Jag hoppas att jag och sonen kommer ha många fler heta diskussioner, för det ger mig mycket. Även om han frågade sista gången om jag var arg på honom. Han tycker jag har varit bitsk en längre tid nu. Han frågade också om det var för att jag är trött. Vi kom fram till att tröttheten har varit värre sedan mamma gick bort. Det stämde med hans noteringar så jag är inte arg på honom.
Det är roligare om det finns bilder också. Då får det bli en bild från gårdagens hängmattetid. Eftersom jag varit så trött sista tiden så passar jag på att vila mycket. När det är kallt ute så har man bara mängder med filtar i hängmattan. Väldigt skönt att ligga ute och det blåser lite, eller mycket som det gjorde igår emellanåt. Varmt och skönt under filtarna och lite kallt om huvudet. Perfekt. Något att läsa så är allt toppen. Då är det skönt med en filt som har ärmar. Annars skulle jag frysa om armarna behövde sticka ut från filten. Tips från coachen, ärmar på filten.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
