I veckan så har vi gått igenom mammas saker. Ett steg i taget så fortsätter mamma att leva vidare hos oss. Nu har också en del av mammas saker flyttat hem till oss barn. Det mesta är kvar där hon bodde. Och kommer finnas kvar där, förhoppningsvis, lång tid framöver. I två dagar så har vi tittat på saker och dokumenterat och delat upp.
En tuff process. Men också många roliga minnen som kommer fram. Minnen från olika håll och som är olika för oss alla. Man kommer ihåg olika saker. Man har olika minnen som hänger med och betyder olika saker för oss. Som när vi plockade fram min mormors kaffeservis. En av dem. Mormor hade många och några fanns hos mamma. Men en var i mitt minne som jag fick berätta om. Servisen som nog aldrig har använts men som mormor själv har målat med olika blommotiv. På kopp och på fat.
Mamma hade sparat den för att mormor hade målat den. Mamma drack aldrig kaffe ur kopp. Mamma drack ur mugg. Hennes gäster drack således och kaffe ur mugg. Men serviserna var kvar. För det det finns ett minne i. Nu har servisen flyttat hit. Vi kom fram till att den kommer plockas fram ur ett skåp av en annan generation och då kan det vara så att den är bortglömd. Det roliga med mormors målande är att mormor målade inte. Ändå finns en kaffeservis med mormors målade blommor och varje del är signerade.
Ett annat roligt minne. Vi letade efter två iläggs-skivor. Eller min bror och mammas sambo gick ut på boden och letade efter de två iläggs-skivorna som finns till teak-bordet. Bordet som mamma hade på boendet. Bordet som vi barn hade som pingisbord när vi var små. Bordet som var vårt matsalsbord när vi bodde i Göteborgstrakterna. Det bordet finns det två skivor till. Dessa ska finnas på boden. De kommer tillbaka och berättar att det finns inga skivor till bordet. Det är helt säkert. Tre toaletter finns det däremot.
Innan vi ska åka sista dagen så säger jag att jag borde gå ut och kolla. Det är ju ändå inte jag som varit ute och tittat efter det. Mammas sambo skrattar och säger att det var så många gånger som han var och letade efter saker, vad som helst, och det fanns inget. Mamma går och kollar och där finns grejen som letades efter. Ja, så blir det kanske nu också säger jag. Min bror önskar mig lycka till. Det finns en miljard saker på boden, typ.
Vi går tillsammans ut för att åka. Jag går in på boden med syster och mammas sambo. Vi kollar runt lite och ser inga skivor. När de andra går ut så vänder jag mig om och säger där är ju skivorna. Min syster som då står på trappan ropar till brorsan att skivorna är där inne. Mammas sambo tror det är ett skämt. Brorsan förstår och bara ler. Sedan kommer mammas sambo in och bara skrattar när han ser skivorna. Fint instoppade bakom längdskidorna och snowracer står två stycken iläggs-skivor.
Vi har skapat ett minne tillsammans. Ett minne som hade blivit likadant om mamma varit med. Hon hade hittat dem. Hennes andetag och minne lever vidare. Det finns så många minnen. En sak som nu har flyttat är tomten. Tomten som är från mormor och morfar från början. Gammal som gatan och med en del skador på lyktan. Den tomten har nu flyttat till bror. Den tomten har antagligen gett honom tomtar på loftet när jag med viktig röst (hundra gånger) talade om att denna tomten måste han vara rädd om. Denna tomten måste han ta hand om. Denna tomten måste förvaras säkert och inte gå sönder. Villkor för att tomten ska få flytta.
När de var hemma som kom denna bilden. Med texten att tomten kommit hem säkert och hade varit säker på hela resan. Tomten kommer nu bo vidare hos bror med familj. Det verkar som att han kommer vara trygg och jag kan andas ut.
Det har varit några tuffa dagar Men nu är det gjort. Mamma har flyttat hem i vissa delar till oss. Det mesta av mamma bor kvar. Mamma lever i oss, med oss i våra andetag. Vår sekund pågår och den kommer ta slut för oss också. Då fortsätter den genom våra barn. Det är så livet är. Sekunden fortsätter hos nästa generation.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.