Igår var det tungt. Igår var det två år sedan mamma lämnade livet. Igår sken solen för fullt och mamma försökte väl på det sättet göra mig medveten om att allt är bra. Mamma har det bra, mamma är med och ser på utan smärta, utan rörelsehinder. Mamma är med mig.
Igår började jag dagen med att ta hand om våra utemöbler. De ska impregneras en gång om året. Det får inte regna på 24 timmar efter behandlingen. Nu lovas strålande solsken fram till söndag. När vi satt ute och åt vår frukost så kände jag att idag blir det gjort. När de är behandlade så blir de också mjukare på ytan. Igår blev det gjort. Tog ju inte jättelång tid men skönt när det var gjort.
När jag var på jobbet så började kroppen bli tung. Jag kände verkligen att jag inte ville vara där. Jag ville inte göra en massa meningslösa saker som inte är uppskattat av någon. Vilket det är så bara en känsla. Det blev tömt på återvinningen, tvättstugorna sorterades upp, nya tvättlistor, blåst löv och lite annat. Det blev mycket gjort och jag kände bara att jag vill inte vara här. Jag skulle också ha sprejat mossan med grön-fri. Det gjorde jag inte. Jag gick hem istället.
Hem till trädgården och på det sättet till mamma. Trädgård var ett av mammas stora intresse. Hon delade ofta med sig om vad hon gjort och hur man kunde göra. Aldrig med förväntan om att jag skulle ta efter. Jag tror hon tyckte att jag var ett hopplöst fall. Som hon aldrig ändå gav upp hoppet om. Väldigt kul att vi fick några år tillsammans med delat trädgårdsintresse. Helst den sista tiden när mamma inte kunde göra något själv.
Igår fick vi en eftermiddag tillsammans i trädgården. Det var tungt men samtidigt en trygghet att gå där och påta. Jag fick bort allt det sista skrufset. Nu är björnbären redo för att växa. De börjar redan skjuta skott så det var i sista rappet. Jag fick bort allt gammalt i badkaret. Jag tog bort alla sista eklöven. Utom bakom tujorna så igelkotten har lite gott att sova i. Jag fick på näring på alla växter. Nu behövs lite täckbark för att fylla på där det multnat bort.
Jag testade att ta bort stenen vid förrådet. För att se hur stor rabatt jag borde göra. Först tänkte jag att den kanske ska vara hela väggen på förrådet och runt hörnet på baksidan. Det kommer ju vara ganska mörkt så jag måste hitta rätt växter i sådant fall. Men när jag tog bort stenen så blev jag mer in på att göra en rabatt på bakre kanten. Där kommer det vara lite ljus. Även när eken har löv.
Kaprifolen som bara blev besudlad av ohyra tänker jag ge en chans till. Den skulle göra sig där på kanten och kunna växa fint upp mot väggen och kanske lite på taket. Där den är idag så har den aldrig haft någon ohyra. Den har dock inte heller blommat för den står lite mörkt. Men det kan vara fint även om den inte blommar. Värt att testa när jag ändå har en kaprifol som jag inte vet vart den ska vara. Eller så kan jag flytta en murgröna dit som växter upp på sidan.
Något som gladde mig mycket och säkerligen även mamma var magnolian och en av julrosorna. Magnolian har knoppar som håller på att brista ut. En av julrosorna har fullt utslagen blomma. Det är lycka i solen och så välbehövligt när allt är så tungt.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.