Jag har sett att det har börjat växa i trädgården. Kärleksörten har börjat knoppa sig. Det gjorde den helt nere vid roten. Vilket innebär att den gamla ska klippas ner. Det är lätt att förstå. Men jag har ingen aning om hur jag gör med alla andra. Vilket som ska klippas ner och vilket som ska klippas lite. Eller vilka som lämnas helt.
Jag har ingen aning. Mamma hade haft full koll. Förutom med klematis. Klematis har hon inte haft bra fingrar med. De har gett upp på henne. De få gånger hon försökt. Däremot så har hon lyckats med en magnifik magnolia som inte ska kunna överleva i vår växtzon. Nu ska jag försöka få mina till att bli magnifika också. Inte magnolior utan alla växterna jag har.
Mamma hjälper mig massor, men en del specifika saker går inte. Fast varje gång mamma sagt att det kommer gå, så har det gått. Även om hon inte gett mig beskrivning om hur. Bara att det går och det har det gjort. Varje gång. Nu kommer ett helt nytt kapitel. Våren. Jag har inte haft en vår men en massa nya rabatter innan. Jag har bara haft vår med en rabatt. En liten en.
Jag har en, två, tre, fyra, fem nya rabatter. Både helt nedgrävda och halvt nedgrävda och en som inte alls är nedgrävd. Den i badkaret. Den är helt isolerad. Nu är då frågan hur jag ska behandla allt. Björnbär, klipper man den? Kameleontbusken? Hortensia? Alunrot? Kantnepeta? Kaprifol? Japansk sockblomma? Höstanemon? Bollgräset som jag inte kommer ihåg vad det heter. Det som är vintergrönt. Klipper man det? Gräset ska ju klippas. Vippgräset. Det har ju vissnat och är helt gult. Det är lätt att förstå att det ska bort helt.
Jag har en del att ta reda på helt enkelt. Jag måste också ta reda på när? Som nyponrosen hos mamma, den ska klippas som rosor, när det musöron på björken. Allt görs ju i olika stadier. Jag fixar detta. Med mamma som hejar på. Jag fixar detta. Det blir bra. Jag är duktig på växter. Snart är det vår och jag ska ta hand om våra nya rabatter.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.