Månad: maj 2020

Igår var en härlig dag. Stenen kom. Solen sken och jag pratade med mamma en sväng. Jag var trädgårdsmästare också. Ett steg i taget. Det är det enda vi kan ta. Ett steg i taget. Tar vi två samtidigt så ramlar vi.

Det är fint att se hur blommorna tar sig som man har planterat sedan innan. Nu har jag planterat mer blommor och hoppas på samma framgång. Igår blev det två nya. Jaghar haft hortensia innan. Den dog. Nu hoppas jag på att jag blivit duktigare så att denna överlever.

Maken tyckte vi skulle ha en medelhavspalm också. Detta blir mycket spännande. Det har vi aldrig haft innan. Det känns som en sådan sak som jag skulle ta död på direkt. Jag är ju duktig på dödandet. Jag frågar mamma på söndag. Om hon säger att jag klarar den så gör jag det.

Nu är gången på baksidan klar också, Vi har fått upp en ny corténkant som är stabilare. Nu håller jag tummarna för att den inte väter (som den andra gjorde) innan vi har fått dit plattor.

Något som antagligen inte överlever min tuffa behandling är mina buskrosor. De ser lite ledsna ut. Jag hoppas på att jag har fel. De är ju i en större kruka nu. Utan smultron men tillsammans. Den ena hade också ihopsnurrade rötter. (Eftersom jag inte är trädgårdsmästare, än). Vilket inte är så bra för överlevnaden. Den har dock överlevt fem år i den andra krukan, det kan gå.

Idag blir det till att skotta i sten i kanten under nya staketet. Grannen gjorde sin del igår. Det blir så fint. Nu har vi haft några som kommit och frågat var vi köpt vår kantplåt någonstans men även rabattkanten har fått frågor innan. Vi har satt sådan kantplåt vid nya staketet. Den är mer stabil när det ska vara sjösten emot. Rabattkanten har visat sig vara för klen att hålla emot stenen.

Våra hussiffror har också fått många frågor nu. Vart vi köpt dem och vad det är för material. Som sagt det är kul att folk tycker om det. Och bra att det är många olika. Så det inte blir ett exakt likadant hus någonstans.

Det är inte bara människorna som maken engagerar sig i när han bygger på vårt hus. Även djuren pratar han med. Vi har börjat få en del katter som går omkring här. Dessa katter har maken börjat drömma om.

Det började i vintras. Vi har ingen dörr in till förrådet ännu. Och taket var ju inte helt tätt så han kunde inte börjar klä insidan på förrådet. Taket är nu helt tätt och han ska börja med insidan. Men i vintras så tyckte katterna om att ta ner isoleringen och lägga sig i den. Vi har iCell, den är gjord på papper och helt harmlös för katterna.

Maken var ju då tvungen att göra en hinderbana för katterna. Till slut så lyckades han att hålla dem ute från förrådet. Nu har det dykt upp två nya katter. Tvillingarna kallar han dem. De är tydligen identiska. Maken tycker om katter. Han tycker dem är roliga.

Men inte när de inte lyssnar på honom. Igår så försökte han pedagogiskt berätta för en av tvillingarna att hans bror är i trädet. Men katten brydde sig inte. Trots att maken hade len röst och fina tydliga gestikulationer. Han lutade sig ner och pekade tydligt var kompisen var.

Katten brydde sig inte. Maken tyckte det var märkligt att han inte lyssnade. Maken kunde inte fortsätta jobba när han hade en katt vid fötterna. Han fick helt enkelt hålla honom sällskap tills kompisen valde att komma ner från trädet.

Han rörde aldrig katten. Bara pratade tydligt och försökte ivrigt att få honom till att lyssna. Gränsen går vid att klappa katten. Så mycket tycker han inte om dem. Till slut så kom kompisen/brorsan ner från trädet. Då försvann dem båda iväg väldigt fort.

Maken kunde återgår till att jobba. Sedan när jag kom ut tog det honom tjugo minuter att med inlevelse berätta om hur han försökte lära katten, vilka regler som gäller på vår tomt.

På vår gata i stan så har vi det aldrig tråkigt i alla fall.

Vi har startat en trend. Nu är det flera som frågat om koden på färgen som vi har på vårt hus. Det har varit att någon har frågat när vi har varit ute i trädgården. De har stannat och berättat hur fint de tycker vårt hus är. Vilket är kul, att folk tar sig tid att berätta att de uppskattar vad vi gjort med huset. Och sedan kommer då frågan om färgkoden.

Igår kväll kom det en tjej som var på väg att knacka på när maken gick ut. Hon hade antagligen gått länge och tyckt om vår husfärg. Hon berättade för maken att de hade passerat vårt hus och sagt att det är ju precis dem färgerna som dem ville ha. De hade försökt att få fram vilken färg vi hade genom att fråga på färgaffären. Jättekul att våra färger glädjer så många.

Färgaffären hade föreslagit att de skulle gå och knacka på hos oss. Vilket hon tog sig mod till igår kväll. Mycket glad och tacksam fick hon koderna och talade om hur fint hon tyckte vårt hus var. Hon såg även vår altan och blev imponerad av hur stor den var. Som ni förstår pågick samtalet ett tag. Maken berättade gärna vad de fortsatta planerna är för vårt hus.

Snart får vi börja att fråga vart de bor som vill ha färgkoden till vårt hus. Så inte alla hus i området har samma färg 😅🙈 Grannen några hus bort håller i alla fall på att måla sitt hus vitt. Det blir jättefint. De har röda spröjs i fönsterna. Jag hoppas de behåller det, för det är pricken över i.

Det är inte bara färgen som lockar. En ung man och en lite äldre stannade och parkerade bilen förra veckan. När de kom ut så gick de fram till maken och berättade att de kommit för att spionera. De tyckte vårt nya staket var så himla fint. De vill gärna veta mer kring det.

Maken hinner knappt göra något på huset nu för tiden. Alla vill säga något positivt. Vilket är kul med tanke på hur dåliga vi är i Sverige på att berätta när något är bra. Och maken tar gärna tillfället och berättar allt som är på gång. Han har inte skrämt bort någon än. Flera är återkommande för att prata lite med maken (eller mig om jag också är ute).

Vi får se om vi börjar föra bok på alla som frågar om vad och hur vi gör. Än så långe har vi inte gjort det.