Det är inte bara människorna som maken engagerar sig i när han bygger på vårt hus. Även djuren pratar han med. Vi har börjat få en del katter som går omkring här. Dessa katter har maken börjat drömma om.
Det började i vintras. Vi har ingen dörr in till förrådet ännu. Och taket var ju inte helt tätt så han kunde inte börjar klä insidan på förrådet. Taket är nu helt tätt och han ska börja med insidan. Men i vintras så tyckte katterna om att ta ner isoleringen och lägga sig i den. Vi har iCell, den är gjord på papper och helt harmlös för katterna.
Maken var ju då tvungen att göra en hinderbana för katterna. Till slut så lyckades han att hålla dem ute från förrådet. Nu har det dykt upp två nya katter. Tvillingarna kallar han dem. De är tydligen identiska. Maken tycker om katter. Han tycker dem är roliga.
Men inte när de inte lyssnar på honom. Igår så försökte han pedagogiskt berätta för en av tvillingarna att hans bror är i trädet. Men katten brydde sig inte. Trots att maken hade len röst och fina tydliga gestikulationer. Han lutade sig ner och pekade tydligt var kompisen var.
Katten brydde sig inte. Maken tyckte det var märkligt att han inte lyssnade. Maken kunde inte fortsätta jobba när han hade en katt vid fötterna. Han fick helt enkelt hålla honom sällskap tills kompisen valde att komma ner från trädet.
Han rörde aldrig katten. Bara pratade tydligt och försökte ivrigt att få honom till att lyssna. Gränsen går vid att klappa katten. Så mycket tycker han inte om dem. Till slut så kom kompisen/brorsan ner från trädet. Då försvann dem båda iväg väldigt fort.
Maken kunde återgår till att jobba. Sedan när jag kom ut tog det honom tjugo minuter att med inlevelse berätta om hur han försökte lära katten, vilka regler som gäller på vår tomt.
På vår gata i stan så har vi det aldrig tråkigt i alla fall.