Månad: januari 2021

Publicerat

Hantverkare och så lite Kapten Haddock

Kapten Haddock var bra på att svära. Så bra att han fått en egen ordbok. ”Kapten Haddocks ordbok – från alabasterskalle till ökenråtta”– heter den. Jag skulle vilja använda många av de just nu. På hantverkare. Bladlöss och blodsugare. Eller deghögar och eländiga kryp. Eller huggormars avföda eller kanske lekstugefasoner. Han var duktig på att svära fint men tydligt.

Det gör jag nu. (I huvudet kanske det är ofint.) Svär som Kapten Haddock. Idag tidigt så satt maken och jag och väntade på att mattläggare skulle komma. Som avtalat i höstas. Jag ville de skulle komma redan förra veckan men det gick inte för då jobbade de inte. Så det blev idag. Idag skulle de komma och lägga in mattan i köket. På hela golvet, alltså under köksstommarna också. Nästa vecka (ev i slutet på denna) kommer köket.

Kl 09.00 ringer vi för att fråga vad som hänt? Svaret blir typ oj, men han som skulle komma till er är sjuk. Ja, just det. Det gällde ju köket hos er. Ja, men det går bra. Eller jag hör av mig snart. Så nu sitter jag här och är Kapten Haddock över hantverkare. Varför är det så svårt att skriva ner i en kalender att det är bokat? Han som skulle komma är inte sjuk. De har glömt bort oss. Jag gissar att mattan inte ens är beställd.

Kapten Haddock har varit så arg med så mycket svordomar så han har inte ens kunnat göra något annat. Igår sa jag till mamma att jag inte kom på besök idag för att mattläggaren skulle komma. Och hantverkare går inte lita på. Om man lämnar dem ensamma så kan vad som helst hända. Alltså måste jag vara hemma och ha koll. Mamma skrattade gott åt det. Vilket hon gjorde för att det är sanning i det. Om jag inte varit hemma så hade jag ju inte vetat att de inte kommit.

Anfäkta och anamma. Nu sitter jag här och väntar på att han ska ringa tillbaka. Fast det är klart att hitta en lösning på att lägga in en matta är inte så enkelt när man glömt bort det helt. Utan matta och utan läggare så är det svårt att lägga in en matta. Blixt och dunder och miljoner tyfoner.

Vi är i fas för köket. Det är jag som inte är så långt som jag hoppats. Men verkligen i fas. Om köket skulle komma imorgon så är vi fas. Förutom lilla detaljen att hantverkarna inte kommer när de lovar. Dessutom betala jag för att de ska komma. Sedan betalar jag att sitta och vänta på dem. Istället för att göra annat. Tänk om vi dessutom skulle vara hemma från jobbet för att de skulle komma. Nu jobbar ju maken hemma som tur är. Men han kan inte ringa några kunder: OM kanske han ringer tillbaka.

Golvet väntar på matta.

Jag har till och med fått upp tapeten. Vilket inte spelar någon roll för att lägga en matta. Men det är gjort. I eftermiddag ska jag måla. Om bara Kapten Haddock har lämnat huset. För nu går det inte. Ja, ja, det blir nog bra när det är klart.

Är du hantverkare? Hur gör du? Bokar du in med kunder utan att skriva upp det? Ringer du kunden och förbereder inför bokningen? Eller dyker du bara upp (eventuellt)? Nu är Kaptenen väldigt närvarande så tänk på vad du säger…

Jag glömde berätta igår hur det gick med sömnen hos mamma. Jag skulle ju sova lite tänkte jag. Det gick som jag trodde. Jag satt klarvaken och tittade på söta mamma. Innan det så övervakade mamma när jag plockade bort julen. Hon talade om att jag skulle ta uppe på hyllan också. Ändå glömde jag två snögubbar när allt var undanplockat. Så brukar det vara, för mig i alla fall. Att man hittar något man glömt ta bort när allt är klart.

Sedan fikade vi tillsammans och hade det jättemysigt. Hennes sambo var också med och fikade. Skönt att kunna ha lite vanliga stunder mitt i allt kaos.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon om inte Kapten Haddock har gjort papegojpaj av hela rasket.

Publicerat

Datorhaveri men mest bygge

Saker och ting har en benägenhet att hända när man inte har tid. Idag hände det med min dator fast jag hade tid. Det är sällan. Oftast händer det för att man ska använda datorn. Eller det händer kanske inte då men man upptäcker det då. Jag upptäckte det också när den skulle användas. Men för att skriva detta inlägg. Vilket kunde vänta. När jag öppnade datorn idag på morgonen så var skärmen svart.

Tangentbordet fungerade men inte skärmen. Jag bara stängde av datorn och tänkte jag löser det senare. Att vara utan dator i dagens samhälle är inte lätt. Det mesta görs genom datorn. Jag försökte få till autogiro åt henne jag hjälper att flytta. Det var inte lätt utan dator och än hellre utan internetbank. Vilket hon inte har eftersom hon inte har en dator. Och då hjälper det inte om jag har en dator för hon har ingen internetbank. Moment 22 blev det lite. Nu är en blankett utskriven och när vi ses i eftermiddag så ska hon få skriva på den.

Jag har haft lite att pyssla med på morgonen. Jag har lämnat ut saker som jag har sålt bland annat. Jag ska senare idag lämna ut saker som jag sålt åt vännen. Jag har kört ett rengöringsprogram på tvättmaskinen. Mest för att jag tvättade arbetskläderna igår, efter slipningen. Med allt det dammet som jag var i så tänker jag att det är bra att köra en rengöring av maskinen. Så klart hade jag dammat av mig först. Men slipdamm sitter som berget.

Igår hann jag inte riktigt så mycket som jag velat. Jag hade velat slipa och tapetsera. För att kunna måla idag. Men det blev bara slipning. Det var mycket att slipa så det blev mycket att städa. Jag började med att sopa väggarna. Jag hade också sett till att tejpa in mig fullkomligt i rummet. Så maken kunde inte komma in och hjälpa till. Han skickade in saker genom fönstret. (Vilket jag aldrig kommer erkänna att jag använt). Fönstret jag beställde var fast men fick ett öppningsbart.

Efter att jag sopat allt så tog jag grovdammsugaren och dammsög hela rummet. Sedan tog vi till att torka alla ytorna med moppen. Efter jag torkat taket så kunde öppna upp ingången och maken fick komma in och hjälpa till. Han torkade taket igen. Svart tak och vitt damm. Det blir så där. Efter lite torkande så blev det bra. Med tanke på all städning så fanns inte orken för att tapetsera också. Det blev dusch, tvätt och middag istället.

Middagen blev en fajita med kyckling, vitkål och lök. Sedan creme fraiche samt stark sås. Det blev supersmarrigt. Även om allt är gott när man är hungrig så var det toppen. Att ha vitkål i kommer vi göra fler gånger. Vi har inget kök men vi har ett köksbord. Köksbordet har blivit belamrat med diverse saker. Som arbetsbänk för att hyvla vitkålen igår. Vilket gör att vi sitter i fåtöljerna och äter oftast. Det går bra det med. Man får dock se till att det går att äta enkelt. För att sitta och äta med kniv och gaffel vid soffbordet är inte att rekommendera.

Mycket god invirad i filten i fåtöljen.

Idag har tapetseringen påbörjats. Maken är nästan helt klar med golvet och jag har ordnat min dator. Som tur är så har vi extra skärmar. Jag kopplade in den och uppdaterade datorn. När jag gjort det så vill datorn uppdatera operativsystemet. Vilket jag också gjorde. Nu fungerar skärmen igen. Med tanke på att jag haft datorn sedan 2013 så kan jag inte klaga. Den bara går och går. Och detta är första gången den krånglar på riktigt. Ska det vara så enkelt att lösa så överlever jag. Den är dock inne på sitt åttonde år. Det är länge.

Efter slipning och städning.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Ledigt från bygget

Igår var det byggfri dag. Maken hade det inte. Han fixade med golvet för fullt. På måndag måste golvet vara klart. Hade varit skönt om även väggarna varit det. Jag spacklade i förrgår. Det ska slipas. Och det är lite jobbigt för maken att vara inne i slipdammet och lägga golv. Räcker om en är i dammet. Så idag förväntar jag mig att maken blir klar med golvet. Så kan jag slipa på eftermiddagen/kvällen.

För att maken ska få arbetsro så åker jag till mamma. Jag tror jag ska passa på att sova lite tillsammans med mamma. Hon sover alltid en sväng efter lunch. Då kan jag försöka sova i fåtöljen bredvid. Vet redan nu hur det kommer gå men jag kan försöka. Är ganska trött idag. För även om jag hade ledigt från bygget så städade jag. Det var ju fredag och fredag betyder städdag.

Jag kan inte påstå att det blev någon storstädning direkt. Men dammat och dammsugit på två våningar blev det. Alla tomtar är nedpackade också. Nu är det stjärnorna som ska ner. Senast onsdag. Ljuset behövs fortfarande så jag låter dem vara så länge som möjligt. I tre av fönstren kommer det inte upp nytt ljus så därför måste jag dra på det.

Maken och jag hade fullt ös på musiken igår kväll. Ganska ofta sitter vi och lyssnar på musik istället för att titta på TV. Musik läker ju som jag skrev tidigare i veckan. Och då jag gör lite för mycket nu så måste hjärnan bli avstängd med jämna mellanrum. Det gör musiken. En fördel med att inte ha något kök är att vi har micron framme. Det enda bra med en micro är att man poppar goda popcorn.

Popcorn och musik, bra kombination.

Popcorn, musik och avstängd hjärna. Det var en bra avslutning på gårdagen. Dagen blir förhoppningsvis lika bra med lite sömn hos mamma. Och sällskap av mamma. Vi både ser fram emot att ses igen. Det är väldigt skönt att veta att det finns ett datum för när oron kring mamma ska försvinna. Oron för att hon ska få viruset. Men snart så har hon skydd från vaccinet.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. Då kommer jag berätta om hur bra det gick med sömnen, slipningen och tapetseringen.

Publicerat

Organiserad

Det är inte alltid lätt att säga positiva saker om sig själv. Antagligen för att man kan ses som högfärdig av andra. Om man anser att man gör något bra. Jag är ganska duktig på att säga att jag gör saker bra. Så bra att jag anses nog högfärdig ibland. Minstingen var snabb i kommentaren när en vän sa att vad duktig din mamma är. Vad fint hon gjort. Minstingen svarade inte så vännen la till att han borde ge sin mamma beröm. Snabbt kom svaret att det behöver jag inte. Hon vet redan hur duktig hon är.

Det blir alltså en balansgång det där med att säga positiva saker om sig själv. Men när jag själv hör så är det mycket positivt. När ingen annan kan tycka något. Sedan har jag också en maken som gärna peppar mig de stunder som jag inte hittar min positiva sida. Det blir bättre om man ser på saker och ting positivt. Även om det är okej att bryta ihop ibland. Se bara till att det inte är för länge innan du samlar ihop dig och reser dig igen.

Något jag är bra på är organisering. Jag har lätt för att se mönster och system. Hur saker och ting får plats på bästa sätt. Alla (utom en) mina lådor är sorterade. Underkläderna ligger vikta så att de syns tydligt. Behåarna ligger uppradade mot varandra. Strumporna är nästan färgsorterade. Nästan. Alla ligger dock vikta och alla par syns tydligt i lådan utan att röra någonting.

Det är sådan jag är. Även om det är en positiv grej så kan det bli ett problem. Vilket det har börjat att bli. Det började för flera år sedan så jan kan inte påstå att jag har dåligt tålamod. För ett antal år sedan bestämde vi att vi skulle ta bort vårt mögliga garage och förråd. Vi bestämde oss för att ersätta det med en carport och ett förråd. Detta är under uppbyggnad och snart klart. Även om vi har pausat just nu.

Hur som helst, när garaget och förrådet revs så tog vi in de mesta sakerna som var i förrådet in huset. Vilket gick bra. Vi kunde få plats med allt. Utan större problem. Men det blev lite mer saker inne. Lite mer saker som stod lite tätare men ändå med en överblick. Tiden gick och jag blev sjuk. Under sjukdomstiden så mäts det att det är för höga halter av radon i vårt kontor.

Vi tar till slut beslutet att vi ska flytta ifrån kontoret. Mest för att ägaren skulle åtgärda radonett genom att ta bort alla golven och spärra på något sätt. När alla golv tas bort så måste alla saker flyttas ut. Ganska logiskt. Eftersom jag då blivit sjuk bestämde vi att vi flyttade alla sakerna men utan att flytta tillbaka när saneringen var klar. Vilket var rätt beslut så här i efterhand. Saneringen tog åtta månader.

Men det innebar att vi hade ett helt kontor som skulle förvaras någonstans. Med utbildningssaker som stolar för 30-tal personer. Skärm på 60 tum. Skrivbord två stycken. Kontorsstolar. En massa saker samt ett helt lager av produkter som jag säljer. Allt detta skulle få plats någonstans. Någonstans var hemma hos oss. Det mesta av det. Stolarna står i min äldsta sons förråd. Som i övrigt är tomt så när som på några tomkartonger och en bordskiva.

Vi har fyllt varje decimeter känns det som med saker. Jag har under tiden insett att jag måste gör mig av med något för att få plats. Makens gigantstora skrivbord såldes. Införskaffade ett nytt fast mycket mindre. Mitt skrivbord såldes. Som var ett gammalt skrivbord jag renoverat upp som stått i vårt garage som arbetsbänk från förra ägaren. Det var också stort (om än inte lika som makens) och enda platsen var mitt i vardagsrummet. Det fick flytta.

Mycket är dock kvar. Som jag inte kan eller vill sälja. Nu har dock min gräns uppnåtts av att inte kunna ha organiserat bland sakerna. För att kunna få plats med ett kontor samt ett extra förråd inne i huset så kan man idag inte ha överblick. Ännu mindre sedan vi inte har något kök. Köket finns nu utspritt i vårt hus. Och inget är överblickbart. Allt står hopträngt på ställen där det inte ska finnas sådana saker.

Och då är jag ändå van efter att några år haft toaletten som extra förvaring åt makens verktyg. Hallen har också varit verktygsplats. Men det har gått. Man har inte slagit i något så fort man rört sig. Tills nu. När vår gasplatta står inklämd i vardagsrummet. Bredvid en hylla överbelamrad med saker från köket. Diskmaskinen står också i vardagsrummet. Tillsammans med allt annat som vi vill ha i vardagsrummet. Som ett två meter långt och en meter brett köksbord. Köksoffa på det. Fyra fåtöljer samt en soffa. Ett soffbord. Jag kan fortsätta ett tag till på listan. Det är trångt. Och man vet inte vad någonting är.

I gästrummet, som är litet från början, har förutom bäddsoffan mer köksattiraljer på ett lågt långt kontorsbord. Så det finns precis utrymme för att kunna få plats med bordet och soffans divan. Så om du vill ta saker längst in på bordet så måste du krångla dig förbi divanen. När du gjort det så får du lyfta runt sakerna för att kunna nå det du vill ha med dig. Jag fortsätta till minstingens rum. Som tur är just nu inte bor här utan hos sin pappa. Där har vi kaffe- och thestation tillsammans med micron och ett litet kylskåp. Minstingen skulle inte få plats.

I källaren står ett kylskåp samt en frysbox som tar plats. Den ena i träningsrummet och den andra i tvättstugan. Ingen av dem gör sig på dessa platser. I tvättstugan är det också diskstation. Så utöver mangel och annat så finns det tvättbaljor samt torkställen för disken. Att vara organiserad skulle jag vilja påstå är 95 procent positivt. De resterande fem procent lever jag just nu.

Att inte kunna ha allt organiserat med en överblick och veta vart allt finns är inget bra för mig. Som tur är så får mina strumpor vara sorterade fortfarande. Jag kanske ska färgsortera dem så att jag mår lite bättre i sinnet. Då kanske jag kan sova lite bättre på nätterna än vad jag gör just nu. (Eller det var ju visst så att jag sov redan dåligt på nätterna.)

Jag överlever detta också (knappt) eftersom det finns ett slut på kaoset. Senast i mitten på februari. Om allt går fel. Om det går som det ska, i slutet på januari. Då är köket klart och alla kökets grejer får flytta tillbaka i nya lådor och skåp. Tillbaka till kaos som är hanterbart.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Vi följer planen (fortfarande)

Det är skönt att vår tidsplan följs. Det är svårt att göra bedömningen när man planerar hur lång tid allt ska ta. Nästa hantverkare som kommer hit är golvläggaren. Innan dess vill jag ha klart väggarna. Golvet så klart måste vara färdigt. Igår så jobbade maken med att sätta upp väggen som saknades sedan vi bytte fönster.

Elektrikern ville sätta in elslangar för elen i väggen. Och det gjorde han i måndags. Igår så kom väggen upp. Jobbet måste ju planeras så att maken hinner jobba också. Jag jobbar lite ibland men inte så mycket. Det jag måste hinna med är vila. I tisdags hann jag med massa vila. Jag somnade och sov hela förmiddagen. Fram till lunch. Det är så konstigt, men kroppen bestämmer själv. Sedan blev det som vanligt på kvällen. Jag somnade vid två-tiden på natten. Vilket jag oftast gör. Och vakna vid sextiden. Som jag vanligtvis gör.

Kroppen är lite trött på mig just nu. Men jag hoppas att jag ska överleva till slutet på januari. När vårt kök är färdigt. Igår så blev det inget kök för mig. Då blev det till att flytta kläderna åt vännen. Så nu har hon alla sina kläder där hon bor. Och de är inlagda i skåpen. Kvar i lägenheten står nu tomma byråer och garderober. Byråerna ska säljas. Gaderoberna sitter fast i lägenheten så de får vara kvar.

Efter det så hjälpte jag faktiskt till lite köksrelaterat ändå. Maken och jag tog ner kyl, frys, diskbänk, spis, fläkt och element från altanen till mitt på uppfarten. Grovsoporna var beställt och de kom idag och hämtade. Väldigt smidigt. Jag har aldrig nyttjat hämtning av grovsopor innan. Men det kan jag rekommendera. Om man citerar mycket så hämtar de också den gamla frityroljan. Nu är hur som helst våra gamla vitvaror borta.

Idag ska jag försöka mig på att fixa med väggarna i köket. Det ska spacklas litegrann där det är ny vägg samt lappat för elen. Vissa elplatser har flyttats till andra platser. Vissa har blivit helt nya. Och vissa har försvunnit helt. I köket har vi haft väldigt mycket el. Men nästan ingen el som kunde användas av mig. Alltså kaffebryggare och dylikt. Då hade vi två uttag i hela köket. Men sedan fanns ju el till kyl, frys, diskmaskin, spis och fläkt. Det kommer det fortfarande finnas men också en massa uttag till mig och mina maskiner. Vi kommer ha sex stycken uttag i köket istället för två.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Musik läker

Jag har alltid haft musik nära. Det är mest min bror som påverkat mig i mitt lyssnande. Men jag har också gått min egna väg. Min bror var svartrockare i sin ungdom. Jag kunde tycka att mycket var bra som han lyssnade på, men inte allt. Vi kunde beställa från kataloger tillsammans. Det var ofta beställ fyra stycken skivor för inga pengar. Det enda kravet var att man skulle beställa minst en till senare för ordinarie pris.

Det där nyttjade vi med jämna mellanrum. Vi köpte alltid bara den obligatoriska extra skivan. Vilket i praktiken blev att vi köpte fem skivor men betalade för en. Om man räknade in frakten så en och en halv. Det blev alltid två var och så lite bråk om den som kostade mycket. Musiken har alltid varit med och hjälpt till i svåra stunder och i glada stunder.

Jag lyssnade på Dr Alban. Det var glada stunder. Jag tycket (då) att den var jättebra. Min bror tyckte jag var dum i huvudet. Först trodde han att jag lyssnade på den för att jag var kär i någon kille som tyckte om den. Men det var jag inte. Jag bara tyckte om den. Min bror gick aldrig riktigt med på att jag kunde gilla den av fri vilja så han hävda alltid att det var en kille som gjorde mig dum.

När jag varit ledsen så har musiken varit som viktigast. Den har läkt mig på sätt som inget annat kan. Jag kan lyssna på glad musik, ledsen musik. hård musik, klassisk musik, det har inte spelat någon roll så länge det var rätt just då. Zombie med The Cranberries har gått på repeat många gånger i sådant läge. Att få skrika ut smärtan.

Mamma lyssnade mycket på Frank Sinatra. Jag tyckte det var bra redan då, även om jag inte satte på den själv. Idag sätter jag ofta på Frank. Det är en härlig känsla att hans röst kan fylla hela rummet. Musik är verkligen läkande.

Maken och jag har nu sett sista avsnittet av Så mycket bättre. Anledningen till att vi började se det var att Jakob Hellman var med. Han var med mig i min ungdom. En som inte min bror ratade eller tyckte jag var dum i huvudet när jag lyssnade på. Förra året så var maken och jag på hans konsert. Det var första gången efter hans debutalbum. Vilket är det enda album han gett ut.

Hela den säsongen har varit om musikens helande krafter. Hur vi byggs upp med dess hjälp. Det är många av de tolkade låtarna som kommer spelas mycket här hemma en tid framöver. 100 med Lisa Nilsson får maken till tårar. Simma med Silvana får mig att sjunga med. Och att Jakob avslutar med Lakan blir så bra. Att kunna gå utanför sin komforten och försöka tolka på en annan artist sätt. Det var bra.

Vad tycker du om för musik?

Ta hand om dig! Vi hörs imorgon.

Publicerat

Rörmokaren dag 2

Igår så kom ju rörmokaren. Han kom för att plocka bort år diskbänk. Vi ville ju dock att ha skulle göra lite mer. Han åkte efter en halvtimma och vi visste inte om han skulle komma tillbaka. Det gjorde han. Hela dagen igår var han här. Det räckte inte så han har även varit idag på morgonen. Men nu är det klart. Vi har alla avlopp som behövs. Vi ha alla vattenrör som behövs. Vi kan fortsätta bygga kök!

Det blir rörigt när hantverkare är på plats.

Skönt att det löste sig på med rörmokaren. Jag skällde inte ens. Jag bara sa vad som var bestämt. Nu är det klart tills vi gjort lite mer. Då skulle vi höra av oss en vecka innan ungefär så kommer de och gör färdigt.

Utöver det så var dagen igår hektiskt. Jag ringde elektrikern och frågade om de ville vara här samtidigt som rörmokaren. Det ville de. Inom en halvtimma så var han här. Det las slang i samma hål i golvet som rörmokaren var i. Det borrades hål i väggarna och las slang där. Han tog bort en massa uttag och la de på rätt ställe. Så nu är vi också strömlösa i köket. Han var här fram till lunch.

Vi hade det fullt upp igår. Det är nästan mer att göra när man har hantverkare än om man gör det själv. För hantverkarna vet ju inte hur det ska bli. Så de måste fråga hela tiden. Sedan hjälpte jag till och var lite hantlangare åt rörmokaren. Mest för att jag var så glad att han sett till att han kom tillbaka.

Två hantverkare kan var nog att ha på plats. Igår så kom även vår köksleverantör och gav oss våra vattenkranar. Då blev det att jag pratade lite med honom. Inget klart med bänkskivorna än. Om inte det var nog så kom även en från Elitfönster på plats. Det var bokat. Anledningen är att våra fönster inte är klara. Vilket de borde varit i april. Därför ville chefen komma och kolla hur det ser ut och komma fram till hur vi ska lösa så att det blir klart.

Det var många bra personer här igår. Mötet med den sista var väldigt skönt att ha. Nu vet vi när fönstren kommer bli klara. Han höll med oss i våra tankar och han gav bra svar. Om ni ska köpa fönster så anlita gärna Elitfönster på plats. De är väldigt duktiga och tillmötesgående. Nu när de har fått veta att vi haft strul med montören så har det gått väldigt fort. De har lyssnat och gett oss snabba svar. Jag är tacksam att vi valde att anlita Elitfönster på plats och inte köpa fönster själva för att anlita en montör vid sidan av. De jobbar i hela Sverige. Ska du byta fönster så kolla gärna med Elitfönster på plats. De var också billigast av de fönsterleverantörer som vi kollade.

Idag blir det inga fler hantverkare. Idag ska jag vila lite och sedan ska jag åka till mamma. Det ska bli skönt. Vi träffades i torsdags men känns som en evighet sedan.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Ingen rörmokare ännu

Som jag skrev igår. Allt måste man göra själv. Vi har bokat en tid. Jag har fått tiden bekräftad. Tiden bekräftades långt innan jul. Jag har funderat på om jag skulle ringt och kollat att det gäller än. Jag gjorde inte det och nu sitter jag här och väntar. Dock är det tidigt än så de kanske dyker upp. Känns dock tveksamt.

Taket blev färdigt igår. Det är skönt att det jag bestämmer över går som det ska. Det var ett himla slit. Efter fem strykningar i taket så är nu mina axlar inte helt nöjda över livet. Men de kommer vara väldigt mycket neråt idag. Det kan jag lova.

Första spärrgrunden.
Andra spärrgrunden. Och börjat första svarta.
Första svarta.
Andra svarta.

Jag är mycket nöjd än så länge. Idag när det är torrt så är det ännu finare. Att måla tak är så himla jobbigt. Mest för att det far färg åt alla håll. Dragningskraften är ingen höjdare när man målar uppåt. Nu är det klart så nu behöver jag inte tänka på det. Sedan är det väggarna som ska målas. Vilket blir en dröm mot att måla tak.

Och nu ska jag var snäll och säga att rörmokaren är här. Han kom. Han trodde han skulle ta bort diskbänken. Medan jag vill ha bort diskbänken, flytta avloppet till två ställen, ta bort elementet, sätta nya rör för det nya elementet (som inte finns ännu), sätta vttenrör till kylskåpet samt byta två termostater. Allt detta har vi bokat för till idag den 4 januari. Rörmokaren som kom visste bara en sak. Och dessutom så är han ledig egentligen. Trots att jag frågat minst femton gånger om de jobbar den första veckan på året. Svaret var att vi jobbar alltid. Spännande.

Vi har också tagit hål i golvet för att kunna dra rören. Enligt instruktioner från han som var här och kollade. Så klart går det inte använda det. Så nu ska vi göra nytt hål. Men nu är han här och det verkar som att allt kommer att göras nu. Vilket jag hoppas för annars blir det jobbigt att lägga in matta på måndag. Vattnet är avstängt och han har börjat med att ta bort avloppet som går till diskbänken. Vi får se vad som sker under dagen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Allt måste man göra själv

Så är det ju så klart inte. Men det känns så ibland. Som minstingen sa när jag påtalat att mamma var sjuk i flera veckor med urinvägsinfektion: Hur kommer det sig att du kan mer än sjuksköterskorna? Nu är det mer kunskap än Telias personal som jag har. Hon som jag hjälper att flytta till äldreboende vill gärna ha med sin telefon samt TV-kanalerna. Jag ringer Telia innan det blir nytt år. Jag ringer dagen före julafton för att kolla vad som gäller.

Jag fick så infon att jag inte behövde ha några särskilda tillstånd för att göra det åt henne. Utan vi kunde lösa det på telefon. Tova som tog samtalet på Telia sa också att hon skulle ringa mig den 28 dec så skulle vi lösa allt som behövdes göras. Om hon skulle säga upp telefonen så var det viktigt före månadsskiftet. Annars så spelade det ingen roll. Jag frågade flera gånger vad det var som gällde.

Tror ni att någon ringde den 28 december? Tror ni igår när jag ringde Telia att det gick att lösa? Inte då. Nu visar det sig att det går inte flytta med TV-kanalerna för att det finns ingen fiber. Vilket jag visste före jul och ställde frågan om det. Vilket innebär att hon kommer få uppsägningstid på en månad till. Telefonen får jag inte heller flytta utan att de har ett godkännande från hon som äger numret. Problemet är att hon inte var med i lägenheten när jag ringde. Eftersom hon är sjuk.

Allt måste man göra själv. Eller inte, men det känns så just nu. Telia ska få bannor imorgon, måndag. För idag har de stängt. Jag blir lite trött på att jag alltid vet mer än andra. Framförallt när andra har det som yrke. Igår blev det hur som helst flyttat på henne. Möblerna som hon ska ha är med. Alla kläder och textilier. Några tavlor är med. Ska med ett antal mer. Vi har denna månaden och februari på oss innan det måste vara klart. Nu är det viktiga att hon är på plats. Och det viktigaste är med henne. Nu får hon andas lite och känna efter vad hon vill ha med mera.

Jag ska måla taket i köket svart idag. Minst en omgång. Om det hinner torka så blir det två omgångar. Vilket innebär att då är taket klart. Imorgon kommer rörmokaren. Då ska allt rörläggare bli klart. Dock får vi inget element. För det kommer först i april. Trots att jag dubbelkollade det några gånger. Som sagt allt måste man göra själv. Det kommer i april. bara att vänta och vi kommer inte att frysa ihjäl. När elektrikern varit här så hoppas vi på att kunna fixa färdigt alla väggarna som ska målas också. Ett steg i taget.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Nyårsraketer

Det var många som sköt raketer i år. Vi var inte ute och tittade. Men det hördes. Det började tidigt och höll på länge. Vi tittade på Nyår på Skansen och där smällde det också för fullt. Alltså inte på Skansen utan inne i Stockholm och runt omkring. Det var många som tyckte att man behövde fira in det nya året rejält. Jag upplevde det som att det var mer än vanligt. Sedan när man läser tidningen igår så insåg man att det varit mera. Tusentals personer som samlats på torgen och poliser har blivit beskjutna med raketer.

Nu till det mest spännande. Hur många har ansökt hos polisen för att få skjuta med raketer? Jag skulle gissa på ett fåtal. Förra året kom nya regler vad gäller raketer och smällare. Om du är på plats där det kan leda till skada så måste du alltid ansöka hos polisen om tillstånd. Vilket innebär all tätort automatiskt måste ha tillstånd för att få skjuta raketer. Vår kommun har gått ett steg till och säger att du måste alltid ansöka hos polisen för att få skjuta raketer i hela kommunen. Vi är en landsortskommun, så det finns säkert platser där det inte är risk för skada. Men vår kommun anser att det alltid behövs ett tillstånd. Från förra året gäller alltså detta.

Till saken hör att att det kostar 870 kronor att ansöka. Du får inte tillbaka pengar om du får avslag. Därför tror jag att det inte var en enda person som ansökt utan sköt sina raketer olagligt. Då kan man ju undra varför polisen inte kunde gå in och skingra personerna som samlats i tusentals? De kunde ju alltså använt sig av att få se tillstånden för att få skjuta raketer. Eller var det för farligt för att kontrollera?

Till nästa steg. För att få skjuta raketer med styrpinne så måste man ha utbildning för att ens få köpa dessa. De vanligaste och billigaste nyårsraketerna kräver alltså utbildning för att få köpa. Jag undrar hur många som har kollat det utbildningsbeviset? Här i vår kommun var det uppenbart många som hade sådana raketer. För om det varit en ”tårta” så hade raketerna kommit i en jämnare takt. De kostar väldigt mycket mer därav den med styrpinne är vanligast.

Vore det inte bäst för alla om alla fyrverkerier bara förbjöds? Då skulle djuren må bättre. Miljön skulle må bättre. Egendom som riskerar skador skulle må bättre. Personerna som riskerar att skadas skulle må bättre. Och sist men inte minst, din plånbok skulle må bättre. Detta året så skulle också smittspridningen må bättre. Maken skulle köpa en plugg till röret för diskhon. Det var världens kö för att köpa fyrverkerier. Maken åkte någon annanstans för att köpa pluggen. Men kön var kvar. Och bacillerna om någon hade det i kön.

Sköt du raketer? Hade du tillstånd? Eller bor du på landet mitt i skogen där det inte behövs? Vi sköt inga raketer. Har inte gjort på många år. I vår familj kanske vi totalt på skjutit raketer 4 gånger. Jag har aldrig tyckt om det. Vi har haft en del incidenter som andra orsakat för oss så jag har väldig respekt för raketer. Tycker du det borde förbjudas? Eller älskar du raketer?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.