Just nu så är allt lite allmänt deppigt. Kroppen orkar inte. Mamma frustrerad (inte hela tiden men tillräckligt) över att det inte är som det ska. Och när allt är så så blir inget roligare än vad man själv gör det. Jag försöker hålla mig uppe med skratt ( emellanåt). Maken däremot skrattar inte riktigt lika mycket som mig (än).
Jag lovade att jag skulle måla över Jokern om jag såg hälsobekymmer hos maken. Nu har det passerat ett antal nätter och han har inte blivit skrämd ännu. Så Jokern finns kvar på väggen. När sommaren kommer och det är ljusare tidigare så kanske det händer. Men nu är inte Jokern ett problem. Problemet för makens hälsa är nog jag just nu.
Igår så stod jag utanför toaletten (igen). En annan toalett, en annan pose och inget läte. Jag bara stod där helt tyst, nära, lite underifrån och skumt i hallen. Jag glider upp tyst nära hans ansikte. Han skuttade högt. Jag undrar hur högt han hade hoppat om jag också sagt något? Det finns en risk för hälsan hos oss båda. Hos honom för hjärtat. Att det kanske stannar. På mig för att jag skrattar tills jag kiknar. Tårarna trycker fram bakom ögonlocken.
Ett annat problem är ju att jag gör det här när jag också vill gå på toaletten. Och i vår familj så är det han som tar lång tid på sig på toaletten. Så jag börjar ju skratta för mig själv långt innan det händer. Jag kan också tänka ut hur jag bäst ska göra för att han ska bli så rädd som möjligt. Problemet, är att jag BEHÖVER gå på toaletten!
För när han kommer ut och han blir precis så där rädd som jag räknat med så skrattar jag tills jag kiknar. Det är ingen bra kombination med att behöva gå på toaletten. Så jag måste fösa ut liket från badrummet för att kunna fortsätta skrattattacken under mitt besök. När jag sedan är klar så har liket återhämtat sig och kan väl se det roliga i det (eller inte alls). Han säger att han kommer drömma mardrömmar om hur jag står i olika positioner utanför dörrar i veckor nu.
Jag har inte behövt klappa på honom inatt för att han hade en mardröm. Och jag har inte vågat fråga om han har haft en mardröm. Jag får försöka få honom att tänka på Jokern igen. Att det är Jokern som är boven i vårt hem. Inte jag. Jag är alltid snäll och beskedlig. Jokern däremot vet man ju gör bara hemskheter.
Ta hand om dig. Under dagen så glöm inte att ha roligt. Fnissa lite åtminstone. Vi hörs imorgon.