Igår var jag och äldsta sonen hos tandläkaren. Jag brukar försöka ordna så han och jag går tillsammans om något händer. Igår hände något. En kund före oss hade fått bekymmer så det drog ut på vår tid. För äldsta sonen är det är bekymmer oavsett om har planer efter eller inte. Men nu var jag med och jag och tandsköterskan kom fram till att vi skulle vara färdiga tiden som var bestämt från början om bara äldsta sonen gick igår och jag fick bokas om.
Sagt och gjort. Jag och sonen fick lite extra tid i väntrummet medan kunden innan blev klar. Det gav mig och sonen chansen att prata lite planer. Alla mår bra av att veta vad som sker i ens liv. Äldsta sonen behöver lite mer. Därför pratade vi om tiden kring jul. Mina syskon med familjer har bestämt att vi ska ses i höst. Vilket jag meddelat väldigt nyligen till äldsta sonen. För vi har precis hittat ett datum som fungerar för alla. Grejen är att det är en stor sak för äldsta sonen.
Därför kan jul bli ett problem för att det är för mycket stort på för kort tid. Inte kort tid för andra men för sonen. Att fira jul är en stor grej. Man ska samlas, äta och umgås under hela dagen i stort sätt. Dessutom så brukar vi också äta ett julbord tillsammans ute på lokal. Vilket också är en stor grej men under kortare tid än att träffa familjen över en helg på annan ort, men större än att fira jul tillsammans.
Att då planera i god tid innan och skriva in det i kalendern gör att allt blir lättare att hantera. Det händer ibland att stora saker behöver ställas in för att något har hänt utanför planerna. Men med planerna så fungerar det mycket oftare än om vi inte gjort planer. För om man utgick ifrån hans diagnoser så skulle han aldrig kunna göra dessa saker som är stora. Som att åka till annan ort och sova i okänd miljö eller äta något som han inte vet innan. Han är bra fantastisk. Att jag då inte får vara taxiklädd när vi handlar tillsammans, det är en liten sak som jag gärna bistår med.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.