Min sömn har blivit lite sämre ett tag. Vilket gjort att tankarna snurrar när jag försöker vila. Jag hade blivit väldigt duktig på att stänga av tankarna och bara vara. Så är det inte riktigt nu.
Det är inte alltid bra eller logiska tankar. Något som är återkommande för tillfället är hur jag inte tycker om när jag andas. Eller, det blev fel. Jag tycker om att jag andas me. Inte när jag andas på mig.
Jag tycker verkligen inte om när det blåser på mig och det räcker med ett andetag. Även mitt egna. Har jag något på mig så går det bra. Täcke eller kläder eller bara något som skyddar. Ibland ligger jag så nära maken att det är han som är mitt skydd.
Klarar du av att du andas? På dig själv menar jag. Maken har inga bekymmer med att jag andas på honom. Inte heller om han gör det själv. Han har inga problem med fläkten som står och blåser hela natten på oss hela sommaren. Jag måste ha täcke eller pyjamas på mig. Annars skulle det vara omöjligt. Tur det finns lösningar på allt. I alla fall så jag kan andas.
Dagens ord: Andas. Jag andas.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.