Jag har många gånger berättat om maken och hans eskapader. Det är kommer alltid något som jag kan dela med mig av. På sätt och vis är det tur att han är som han är för det blir så mycket roligare här i bloggen. Mest är det tur för mig för jag har honom hela tiden.
I helgen så kommer maken och berättar hur kusligt det var när han hade duschat. Maken duschar varje morgon. Jag gör inte det. Verkligen inte om jag ska ut och jobba och bli smutsig eller svettig. Vilket mitt jobb i stort sätt alltid innebär nu för tiden. Min rutin är att tvätta av mig och borsta tänderna. Makens är att tvätta hela honom och borsta tänderna. Vi är alltså på två olika ställen på morgonen.
Jag hör honom där nere och tänker inte så mycket på det. Han pratar ofta för sig själv. Ibland kan han skrika till lite också. Eller sjunga högljutt till en låt som spelas eller som bara är i hans huvud. Det är lite olika. Ibland skriker han till för att han ser en spindel. Man vet aldrig riktigt vad det är. Det blir lugnt och jag tänker inte mer på det.
Senare så kommer han då och ska berätta om vad som hände. Han hade duschat. Jag tror han hade rakat sig också men är inte säker. Maken går alltid ut på golvhandduken för att sedan gå vidare ut och torka sig i gillestugan. (Nu vet ni alla vart ni ska vara peeping Toms). Han går tillbaka in i badrummet för att hänga upp handduken. Han gör alltid samma. När han torkar sig i gillestugan så har vi en liten spegel som han kollar frisyren i. (Det kan hända att han också poserar lite).
Denna gången när han kommer in i badrummet så är det något som droppar på honom. Det droppar så mycket så det rinner ner för ryggen. Han vänder sig om och inget finns som kan droppa. Han kollar upp i taket, inget kan droppa. Ni som har varit med ett tag vet nu att snart nalkas yxmördaren som hoppar fram ur bastun. Han snurrar runt och undrar vem som håller på att droppa vatten på honom. Han börjar tro att det är spindlar som kryper också. Som hämnd för deras döda kompisar i dammsugaren.
När han snurrat runt ett tag så har spegeln blivit klar att se i inne i badrummet. Han ser sig själv och hur det droppar…. från håret på honom. Han känner med handen och inser att han har bara torkat framsidan av huvudet. Ansiktet och luggen typ. Resten av huvudet är dyngblött. Så det är han själv som skrämmer sig med att droppa vatten på axlarna som rinner nerför ryggen.
Det är bara maken som kan skrämma upp sig själv på det sättet och sedan komma och göra narr av sig själv till mig. Vi skrattade gott åt hans skrämselhicka i källaren. Hans spindelfobi börjar snart bli att den behöver behandlas. För dammsugarkompisarna har gjort att han inte vill gå in i matkällaren. Nästan. Och de kryper på ryggen på honom som hämnd i källaren när han duschar. Nästan. Är det kanske därför han vill vi ska duscha ihop…
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.