Det känns fortfarande som att en ångvält har kört över mig. Jag har gjort mycket kul i veckan som varit. Sedan har det varit en del besked som man kunnat vara utan. Allt i en kombo har gjort att ångvälten har hälsat på igen. Kroppen gör ont i varje del. Jag hade en lugn dag igår och i lördags. Eller efter diskberget så var den lugn i lördags.
Igår så var det ingenting på schemat. Vi gjorde en handling, online, som ska hämtas på onsdag. Skönt att göra en veckohandling hemma och sedan bara att åka och hämta. Behöver inte träffa någon på nära håll. Man sitter bilen och uppger sitt ordernummer eller namn och sedan så ställer personalen in i bagagen. Klart. Väldigt skönt nu när detta virus härjar.
Vi hälsade på mamma. Hon fick äta kroppkakor tillsammans med oss till middag. Det var väldigt uppskattat. De fick gott betyg både i ord och renskrapad tallrik. Dock tyckte hon att vi kunde börjat med maten lite tidigare. Så när maken, som fick följa med middagen till ära, sa att det var dags att börja steka sa hon: Ja, det är på tiden. Ni som känner mamma vet hur den rösten lät. Annars var hon ganska tystlåten igår. Hon satt på behörigt avstånd från oss. Hon kollade att vi gjorde rätt och lyssnade på vad vi sa.
Maken körde dit och hem. Jag kunde vila i bilen. Så varför ångvälten fortfarande har kört över mig vet jag faktiskt inte riktigt. Den brukar att försvinna när jag får vila lite efter en hektisk period. Sedan kan det ta lång tid för återhämtning men inte med känslan av att en ångvält hälsat på precis över min kropp. Det kan vara dagen efter och sedan är det långsamt bättre och bättre. Förutsatt att jag tar det lugnt. Det är mest att jag är trött och hjärnan som är extra seg. Inte nu alltså. Kroppen gör ont.
Och för alla er som nu tänker att det är symptom på något annat så är det fel. För så här har det varit innan. Exakt så här. Det är tidsaspekten som inte stämmer denna gången. Antagligen så har kombon av allt gjort att jag behöver mer tid. Får se hur det känns imorgon helt enkelt.
Idag ska jag fixa fyra julklappar och ringa lite viktiga samtal. Annars är det vila som gäller igen. Vila, vila, vila. Om jag säger det tillräckligt ofta så kanske hjärnan är på samma nivå som mig och sprider signalen till resten av kroppen. Affirmation ska vara bra. Eller ska inte bara vara bra. Det är bra. Frågan är om det fungerar så här?
Nu ska jag dricka lite te och se om jag kan väcka kroppen lite.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.