Kära syster kom tillbaka efter ett antal dagar. Hon fick skjuts dit där vi var. Jag kom mer inte ihåg exakt var vi var då. Jag vet däremot exakt vart vi skulle. Geiranger var nästa anhalt.
Om du varit i Geiranger så vet du att det är serpentinväg ner dit. Det är brant som bara den, därav serpentinerna. Vi åker alltså ner där. Med husvagn och allt. När man åker ner så är det bromsarna som får jobba. Vi kom ner hela. Även bromsarna höll.
När vi varit där så är det dags att åka upp. Varför vi skulle just till Geiranger kommer jag inte ihåg. Att vi åkte just dit kommer jag mycket väl ihåg. För vi kom aldrig upp.
Det är tungt med husvagn därbak. Att åka uppför kräver ganska mycket av kylaren på bilen. Pappa hade en Citroën. Med en dålig vattenpump. Den som ser till att bilen kyls. Pappa visste att han hade en dålig vattenpump. Därför hade han en ny med i bagagen.
Det kan man tycka är smart. Eller så hade det varit smart att byta en dålig vattenpump innan man åkte på semester i djupa dalar och höga berg i Norge. För det hjälper inte att åka omkring med en ny vattenpump i bagagen till en Citroën.
På den tiden krävdes specialverktyg till att skruva på Citroëner. Vilket inte fanns i Geiranger. Det blev en lång väntan på att det skulle lösa sig. Denna gången utanför en bilverkstad utan tegelvägg. Men utsikten gjorde inte saken bättre. Dagen efter hade det löst sig och en ny vattenpump satt i bilen. Hur dyrt det blev, vet jag inte. Det traumat fick pappa ha för sig själv.
Dagens ord: Pigg. Jag är pigg men det var inte vattenpumpen.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
