Äntligen börjar det hända

Den som väntar på något gott. Det kunde man få höra när man var mindre. Ofta blev mitt svar innan vederbörande hann säga färdigt, väntar alltid för länge.

Denna gången skulle jag faktiskt kunna hävda att så var fallet. Jag har inte varit tålmodig i väntan på att dahliorna ska blomma. Tack och lov så har två levererat mycket i min väntan.

Men nu äntligen så har fler kommit. Fem stycken har fortfarande bara knoppar. Två har konstigt nog inga knoppar alls. En av dem är min fina penhill watermelon. Kanske det beror på att halva blåste sönder förra året. Knölen fick jobba för hårt då för att hinna blomma.

Jag vet inte varför, jag har hoppet uppe att den ännu ska hinna. Under tiden njuter jag av allt som har börjat blomma. Min syster sa att vi har en djungel på altanen. Jag kan hålla med och nu med blommorna så är det en oerhörd vacker fristad.

Bildkavalkad följer på allt som blommar än så länge:

Denna köpte jag som sommardahlia för fem år sedan. Blommar och blommar. Först av alla i år.
Denna har du sett innan. Röda labyrinthen som mina fina svägerska gett mig.
American beauty. Stor men ingen tallriksstor.
en enkel lila.
En kaktusdahlia.
Denna är så cool. Kommer dock inte ihåg namnet.
inget namn på denna heller. Men vacker är den.
En liten röd som blommar rikligt. En gåva från en vän som jag ska ha äran att campera med i November.
Ny för i år. Penhill dark monarch.
En annan ny, som också är tack vare min bästa svägerska. Night silent.
Honkey tonkey, är en annan cooling.
Denna har ett tag kvar, fast jag räknar den den som utslagen. En labyrinth.

Dagens ord: Tålmodig. Jag är (oftast) tålmodig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *