Igår så hade maken mycket egen tid på förmiddagen medan jag skötte slangarna från spolbilen. Maken jobbade hemma och när han gör det så har han lite olika platser att jobba på. När han var på mellanplanet så hör han något hemskt. Eftersom jag var på mitt jobb så kunde jag inte hjälpa honom när han blev rädd.
Maken hör ett skrik. Som om någon är i fara. Han tittar ut och ser inget. Han går runt lite i huset för att se om han ser någon utanför. Han ser ingen. Efter en stund så kommer ett skrik till. Högt och som om någon verkligen är illa ute. Någon som vrålar. Maken bli rädd och eftersom han är en sådan vänlig själ så vill han hjälpa denna människa som är i verklig fara.
Han kikar i fönstren och ingen syns, men vrålen tilltar. Han tar mod till sig och öppnar dörren på en väldigt liten glipa för att kika ut och se vilket yxmördare det är som är utanför och håller på att döda någon. Och där ser han…
…ingen mördare. Utan två katter som skriker på varandra. Enligt maken dödsvrålar de. Han försöker skrämma bort katterna. Men de vill inte sluta. Han resonerar som så att katter väldigt sällan har ihjäl varandra så han avstår ifrån att gå ut och styra bort dödsvrålen ifrån varandra. För om han skulle gå ut skulle antagligen katterna anfalla och han hamna emellan. Då vet vi ju alla att det hade behövts akutsjukvård och stelkrampsspruta. Eller ett samtal till frun med frågan om det behövs ambulans? Eller om han ska dö i rabies?
Efter en bra stund så slutar dödsvrålen och katterna syns inte till. Trots att han har blivit vettskrämd av katterna så talar han väl om dem. Även om de bajsar och röjer lite i rabatterna så tar de ju möss och annat som kan skada vårt hus. Vilket gör att han tycker nog ändå mer om dessa dödsfiender än att försöka få slut på vrålen.
Min dag var lite strulig och kall men ändå skönt att solen strålade gott. Nu är avloppen antagligen fixade. Alla avluftningar på ett av husen är uppsugna av sten och annat skräp. Det var mer än vad vi trodde så jag fick vara ute längre i kylan än tänkt. Fast jag lärde mig massor och jag är väldigt nöjd med att vi lyckades till slut.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.