Innan jag träffade maken så hade jag ibland (ganska ofta) helger där jag gjorde absolut ingenting. Jag kunde vara inne en hel helg och bara läsa bok. Eller böcker. Jag läser ganska fort och dessutom om man bara läser en hel helg så hinner man mycket. Jag hade ingen koll på klockan alls. Jag åt när jag var hungrig och sov när jag var trött.
Oftast gick jag bara och hämtade mat och åt i sängen och fortsatte att läsa. Sedan sov jag en stund och så fortsatte det. Denna helgen är lite så. Fast jag läser inte. Jag tittar på film i källaren. Enda skillnaden är att jag inte behöver gå och hämta mat. Maken kommer med den till mig.
Det jag känt denna helgen är hur jag saknat dessa helger. Tiden där jag bara kan ladda upp batterierna. Särkilt den delen där jag kan sova när jag är trött. Spelar ingen roll om det är dag eller natt, bara att få sova när jag är trött. Ja, det är väl det jag saknar, att får sova när jag är trött.
Det är tur att jag fick sova på dagen i helgen. Det var toppen och pricken över i var att jag sov i makens famn. Kanske ska tacka infektionen i kroppen för det? Jag gissar att den bidrog till att jag kunde somna på dagen. Jag tar gärna fler sådana helger eller sovstunder.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
❤️fina Josefin ❤️❤️
<3