Kroppen sa ifrån och det blev ingen omplantering av lilla oliven i ”lilla” krukan. Det blev istället en dag med bara vila. Trots att andra säger till mig att jag ska göra saker fast jag inte vill. Oftast är det inte att jag inte vill utan att jag inte kan. Igår var det så. Jag var inte utanför dörren ens.
Växterna står bra där de står ett tag till.
Jag är tacksam för vår carport. En del säger att man ska bilar där. Jag säger att det är perfekt för växter i mellantider. På våren vill man vänja växterna vid att vara ute och hösten vill man att växterna ska torka lite innan de ställs in. Med tanke på mängden växter jag har som ska in- och ut så är jag väldigt förtjust i vår carport.
Idag blir det inte så mycket gjort med växterna heller. För idag ska jag och minstingen träna och jag ska hjälpa äldsta sonen med en sak. Kanske att jag orkar tvätta med. Jag låter kroppen bestämma idag med, inte andra.
Igår var maken min hjälte. Jag vill ha massor av tunga och stora saker. Ibland så räcker inte jag till för att ta hand eller flytta på de där stora sakerna. Då kommer maken springande och hjälper mig. Igår fick det stora olivträdet en ny kruka. Först var det ju tvunget att flytta ner från altanen. Det är ju dumt att byta till större kruka innan man flyttar den.
Flyttat och klart för att byta kruka.
Anledning till att jag planterar om nu beror på att trädet är för högt i förrådet. Bytet är till en vidare kruka och lägre. Det innebär att trädet kommer bli lägre fast vi inte tar något på kronan. Det var inte det enklaste att få ur den ur krukan den var i. Den satt fast rejält. Men min hjälte tog och i kämpade och drog. Jag med men inte lika mycket.
Det var både kanten som syns men också en på insidan som ett övervik innåt.
Till slut lyckades vi få ur den ur den ”lilla” krukan. Sedan blev det kaos minst sagt. Jord och lecakulor överallt. För att överhuvudtaget lyckas få i den i den nya krukan så blev det till att såga bort halva rotsystemet tillsammans med jorden. Då kunde vi med gemensamma krafter lyckas få i den i nya och större krukan. Om oliven överlever så är den också min hjälte. Den har fått massor av ny jord så jag håller tummarna.
På plats i nya krukan.
Idag blir det fortsättning på olivtemat. Den lilla ska i den krukan som nu är tom. Det kommer gå väldigt enkelt. HOPPAS jag. Den kommer inte behöva få halva rotsystemet bortsågat, det är helt säkert. Prognosen har lovat regn men det gör inget för allt är under carporten så det kan regna hur mycket det vill idag.
Lilla oliven på altanen och den tomma krukan som den ska flytta till.
Till middag så blev det lyx. Ingen av oss orkade laga mat efter våra eskapader med olivträdet. Det blev sushi från vårt nya sushiställe i stan. Det var mycket gott och skönt att slippa både matlagning och disken.
Igår blev aktiviteten att plantera Blåbärstry, i de nya krukorna. Maken hjälpte mig med att få upp krukorna på altanen. Vilket inte var det lättaste men vi löste det. Det blev en på ena sidan och en på andra. För att få mycket bär så behöver de mycket sol. På dessa platser så kommer båda få mycket.
Blåbärstry ska smaka mer som svenska blåbär. Det behöver vara två för att de ska kunna få några bär alls. Jag hade tänkt sätta de i trädgården någonstans men insåg att det skulle bli för lite sol. Då fick det bli på altanen i stora krukor. Maken har godkänt det. Han är den som byggt allt och får godkänna att vikten av krukorna inte blir för mycket med jord och allt.
Fördelen med att plantera i nya krukor är att man inte behöver gräva. Man behöver bara fylla på massor och så lite till av jord. Jag tog lecakulor i botten för dränering och lite mindre vikt. Vilket maken uppskattar. Bläbärstryerna ser inte mycket ut för världen nu men förhoppningsvis så växer de fort. För de kommer bli ganska stora.
Ena sidanOch andra sidan.
Fåglar tycker tydligen om blåbärstry så nät kommer att behövas. Det är främst koltrastar som äter dem. Vi har inte så mycket koltrastar men jag tänker inte chansa. Det är inte så snyggt med nät på, det får dock bli osnyggt snarare än inga bär. Förutom att de ska smaka mer som svenska bläbär så är de väldigt nyttiga. Ska bli spännande nästa år när vi får smaka.
Igår blev aktiviteten att göra krukor. Jag behöver stora krukor och det är väldigt kostsamt. Jag hade helst velat ha ektunnor. Så snyggt. Men som sagt de kostar en hel del. Nu blev det hemgjorda krukor och minstingen hjälpte mig.
Jag hade en perfekt höstdag innan vi gjorde krukorna. För det blev efter jobbet för hans del. Jag har ju som uppgift att inte vila utan göra saker men jag gör så mycket jag orkar. Därför blev det vila på dagen för jag visste att jag skulle behöva kraften till kvällen. Igår regnade det hela dagen och jag satt och kurade i en fåtölj och tittade på julpynt och julklappar. Jag har några julklappar kvar innan allt är klart.
På eftermiddagen så blev det arbete i full fart. Stora vattencisterner gjordes om till krukor. Jag behöver två krukor men det måste vara fötter på. Därför blev det två cisterner som fick ge livet för min skull och delas på hälften. Då blev det totalt fyra krukor. Två utan fötter. Jag tänker att de skulle jag kanske kunna placera någonstans i trädgården, då behövs inga fötter. Men det vet jag inte än. De två med fötter vet jag precis var de ska. Det är dagens aktivitet.
Jag har nu blivit erbjuden en sömnbehandling. Jag tror den hette sovhjälp. Den börjar på tisdag. Jag vet inte så mycket mer än att jag ska vila och sova mindre till att börja med.
Mitt stora frågetecken är varför jag inte blev erbjuden detta första gången. Då när den gått lång tid och sömntabletter inte hjälpte. Då när de sa att nu är du frisk att jobba igen. Fast jag fortfarande inte sov hälsosamt mycket. Jag sov mer än när jag gick dit från början, men som sagt inte hälsosamt.
Jag vet inte vad jag tycker just nu. Jag tackade ja. Det betyder dock inte att den hjälper eller att jag kommer slutföra hela. Ska bli spännande att vila mindre och samtidigt förväntas jobba. Med tanke på att jag inte har förutsättningar nu, så blir de säkert större när jag inte ens får vila. *Sarkasm*.
Igår försvann alla dahlior från carporten. De har tagit över halva carporten och igår fick vi tillbaka den till att ha bil där igen. Jag klippte ner alla och ställde in allt i förrådet. Vi har skaffat en ny hylla som haft cykelgrejer i sig under sommaren. Nu fick allt utom cykelhjälmarna flytta för dahliornas skull. Som jag sagt innan, jag gullar inte med mina dahlior. Alla är kvar i sina krukor förutom den då som var i rabatten och de två som jag skänkt bort.
Dahliorna i nya hyllan.
Nästa år kanske jag planterar om någon dahlia. Jag har krukor som blivit över, det är bara av den anledningen som jag skulle plantera om något. Alla dahlior har stått under tak så jorden är torr. Annars skulle rötterna ruttna, det är väl det gullandet jag gör.
Några dahlior står även under bordet där växterna som vill ha ljus även på vintern står. Det känns bra att ha röjt undan lite av sommaren men också lite sorgligt för många av dahliorna var mycket fina. Café au lait Rose som blåste sönder hade nu fått knoppar. Men det kan inte hjälpas. Alla dahlior är nu borta.
Sedan var det växterna som inte vill ha så mycket vatten till som kommit in i ljuset. De stod också i carporten under tak. Dock blir ljuset inte fullständigt där. Agapanthusarna är nog mycket glada för att fått mera ljus. Den vita persikan är sprayad med både det ena och det andra och dessutom nedklippt sedan tidigare, nu hoppas jag att all krussjuka är borta på den.
Växterna i ljuset med dahlior under bordet.
Jag har många fler växter som ska in. Jag har totalt nio träd till som ska in. Alla behöver ljus. Jag vill också få in motorcykeln samt få rum för att kunna gå och vattna när det behövs. Minstingens cykel står inne. Därför är det sommarens mattor som fått platsen på hans ställning. Min cykel är också inne. Kanske att makens kommer in med så småningom. Annars hänger den bra där på väggen.
Det är skönt när det är ordning och reda. Igår blev detta arbetet dagens träningspass. Jag orkar inte dubbelt just nu. Jag fick också hjälp av maken med vissa delar med bärandet. Klippandet gjorde jag själv men när det blev för tungt kom han och hjälpte.
Igår blev dagens aktivitet att ta hand om cyklarna. Maken fixade lite fog också. Jag fick i fogen vid ormhasseln. Men cyklarna var ett större projekt.
Cykelvård av min racer.
Alla cyklarna behövde tvättas. Tre stycken totalt. Minstingen hjälpte till, han var ledig igår och då passade vi på. Det började med att vi skulle träna igår. Vi tycker det är lite kallt att cykla ute så då bestämde vi att vi skulle cykla inne.
Det är skönt att ha en ren cykel när vi är inomhus. Sedan har jag ju cyklat på makens cykel ganska länge för jag haft punka på bägge hjulen. Min cykel fick lite mer vård än de bägge andra alltså. Nu är alla cyklar fixade. Makens fick lite extra kärlek vid tvätten så jag fått låna den.
Efter vården så skulle allt monteras på insidan med. När allt var klart så blev det till slut ett träningspass. Minstingen hade lätt cyklat ifrån mig igår. Men jag tränade och det är huvudsaken. Fördelen med att vara inne är att vi hänger ihop fast vi kan köra olika hårt. Det är också nackdelen. När vi varit ute har jag slitit som ett djur för att hänga med honom.
Igår tog jag tillvara på solen som jag skrev i förrgår. Ytterligare en växt har kommit ner i jorden. Jag hoppas nu den överlever. Mamma hjälpte mig en gång att plantera två stycken på samma ställe som denna. Det var innan jag kunde något själv. Mamma ville jag skulle ha lite växter och ormhassel tycker jag är fina. Då var det det som det blev vid postlådan för många, många år sedan.
Som vanligt så tar jag inga förebilder. Denna är från förra året.
Dessa två ormhasslar dog alltså. Nu tänkte jag att jag gör ett nytt försök, fast med en. Där agapanthusen står förra året står nu en ormhassel. För att plantera den var jag tvungen att plocka bort all sten. Under stenen låg stenkross för att kunna lägga det lätt. Jag tog även bort det för att återanvända igen när de skulle tillbaka.
Jag passade på att höja allt för att slippa löv och pös som fastnar kvar innanför rabattkanten. Självklar så grävdes ett hål för hasseln. När hålet var gjort så fyllde jag med planteringsjord och bara krukan från busken. Sedan la jag tillbaka duk, kross och sten och postlådan. Det saknas stenmjöl mellan stenarna men annars är det klart.
Färdiga resultatet. Syns inte så mycket skilland förutom att det nu finns en liten buske i stenen.
Det blev en ny rabattkant med. Idag ska jag fixa mjöl och få ner mellan stenarna så det håller sig. Håll tummarna för att den överlever. Nästa steg blir att klippa ner alla dahlior. Det ska regna resten av veckan så det passar bra att ta bort alla dahlior som står i carporten då.
Slutmålet med utflykten var Skövde. Vi var inbjudna av min brorson att vara med på Regementets dag på T2 där han gör sin värnplikt.
Vi bodde på hotell och mös tillsammans med hans pappa, min bror, på fredagen till lördag. När man blir inbjuden till en så speciell dag så åker man. När man mår som jag gör, så åker man dagen innan.
Vilket var supermysigt. Först tillsammans med maken och sedan möta upp brorsan för en härlig kväll tillsammans. Vi hann till och med att stjäla några minuter, från han som bjudit in, på fredagskvällen. Det var en bonus.
Igår var det fullt upp på schemat. Vi fick se logementet, kasernen och en massa fordon som fanns för uppvisning. Vi fick varmkorv med bulle efteråt. Inklusive dryck och kaffe för dem som ville ha det. Jag nöjde mig med kall dryck.
I strålande solsken så fick vi uppvisning av vad de tränar på under sina månader i värnplikt. Det var överflyttning av hjälpmedel, drivmedel och vatten. Sårade som fick hjälp och så en himla massa skjutande.
Uppvisning av överflyttning i fält. Under delvis belägring
Vi fick se soldatkampen, där fem kompani, bestående av fyra i varje lag, fick tävla om vem som var bäst. De skulle klä sig, liggande från sovsäck. Packa allt för att springa till nästa. Där monterades vapnen. På nästa ställe skulle en bår sättas ihop för att förflytta en person till sista station. Där skulle eld tändas och ett snöre brinna av innan löpning (självklart i full mundering och packning) till mål.
Det var en rolig dag att få vara med på. Både att få se hur sängarna ser ut till motorcykeln som han ska tränas upp på ute i terräng. Att solen var med oss var en ynnest.
En lång dag avslutades hemma med att vi var hundvakter. Ganska lagom aktivitet att ta hand om en hund efter en sådan aktiv dag. Några promenader under kvällen var allt som krävdes. Resten var närhet och gosande som önskades av hunden. Jag bistod med en hand till korgen som fick vara precis bredvid fåtöljen.
Hunden mellan promenaderna.
Hunden var nöjd med det. Jag kunde sluta klappa också men inte lämna fåtöljen. Om jag gick så följde han med. Om maken rörde sig så lyfte han eventuellt på ett ögonlock. Men knappt det. Idag får det bli att njuta av solen här hemma.
Maken höll vad han lovade med att jag skulle få god glass. Den var riktigt bra gelaton. Men det var inte allt. Det blev en fin äventyrsdag.
Maken började med att jobba och jag vilade. Sedan blev det avfärd för vår utflykt. I strålande solsken gav vi oss av. Sådant höstväder är mycket välkommet. Alla färger som exploderar av solen. Underbart.
Vi åt en (mycket) sen lunch. Den var fantastisk. Vi satt ute och njöt. Solen värmde och smörrebröden var grymma. Jag åt med stekt svamp på jordärtskockspuré. På det en zabaglione av svamp, toppat med jordärtskockschips. Den var så god, så god. Makens med rödspätta var tydligen lika god.
Mitt smörrebröd med svamp.Makens med spätta.Det fina sällskapet.
Efter maten fortsatte vi att strosa runt i solen. Vi fönstershoppade och tiden fick passera utan att vi tänkte på den. Efter ett tag så var det dags för min lovade glass. Allt som allt en mycket härlig utflykt. Solen bidrog men maten och glassen var det som gjorde den perfekt. Ja, förutom sällskapet då.
