Gabapentin

Det heter den medicinen som jag tar för nervsmärtorna efter min rekonstruktion av mitt bröst. Det som faktiskt finns kvar. Det andra är ju en protes. På den sidan har jag inga nervsmärtor, den sidan är avdomnad istället.

Vilket är mycket bättre än att ha ont. Allt beror på att de skurit upp hela härligheten för att antingen fixa från sjukdom eller fixa för likhet. Gabapentin var det. Den har precis som alla andra mediciner biverkningar.

Faktiskt så har jag inte fått alla som finns och några till. De vanligaste har jag dock råkat ut för. Som yrsel. Jag blir väldigt yr emellanåt. Nu har jag även åkt på att jag kan få som att allt gungar när jag sitter ner. Och min fundering är om det beror på att jag börjat med sömnhjälp också.

När jag tar för att sova så blir hela dagen efter konstig. Det finns studier på att Gabapentin inte ska kombineras med vissa andra tabletter. Till och med dödsfall är rapporterat med blandningen.

Det är inte den blandningen jag har, så jag är inte rädd för att dö. Däremot undrar jag om det kan vara så att dessa inte är så bra kombination. Utan att någon vet om det, för att ingen studerat det.

Jag är lite i en pest eller kolera situation igen. Jag vill inte ha ont så då behöver jag äta den ena. Jag vill kunna sova och då behöver jag äta den andra. Bägge ger mig biverkningar, dock är det större biverkningar på sömntabletten. Frågan är om jag ska välja eller fortsätta med båda. Gabapentin måste fasas ut så det är inte ”bara” att testa. Jag har läkartid på torsdag så får väl ta det då och klura vad jag vill fram tills dess.

Dagens ord: Klurig. Jag är klurig.

På den dagliga rundan

Just nu har jag gått en runda i trädgården nästan varje dag. Magnolian händer det så mycket med. Risken är stor att man missar blomningen om man inte kollar. Sedan är allt annat som händer med våren så skönt för själen så när Magnolian är checkad så fortsätter turen.

Igår kom maken utflygande och var så glad att han kunde gå med mig på min tur. Egentligen tog jag bara ut C-teken från batteriet på MC:n men jag hade inte hjärta att göra honom ledsen. Så vi tog en tur tillsammans i vår lilla trädgård.

Vår magiska Magnolia!

Magnolian var magisk. Det hade blivit fler sparrisar. Persikorna är i farozonen men busken har inte frusit mera så allt var bra. Tills vi kommer upp på altanen. Där finns vårlökar och blåbärstry. De är utspridda så vi går över hela altanen. Den är stor.

Ungefär var tredje steg så frågade Surikaten (aka maken) vad det var som lät. Varje gång tystnade det när han stannade. För jag kunde inte bry mig mindre om vad som lät när jag njöt av mina växter och fortsatte gå.

Han började gunga litegrann för att kolla bjälklaget. Nej, det lät inte och kändes stabilt. Tre steg senare samma procedur. Allt i väldigt upprätt ställning lystrande och tittande. Vad var det som lät!

Till slut så tror han att det knarrar där jag går. Det är därför det inte låter när han testar. Jag har gått vidare på turen och hann kommer efter. Då är det bara rabarber, äpplen och annat som också upptar hans sinnen för det var ju frun som lät på altanen.

Nu blir mitt minne lite luddigt om hur lång tid det går men till slut så inser han vad det var som lät. Grannen tre hus bort ska renovera. De håller på att sätta upp byggställning runt hela huset. Maken har alltså hållfasthetstestat hela altanen för han trodde att jag lät när VI gick på altanen. Allt för att grannarna sätter upp en byggställning. Som han var väldigt medveten om när vi var på altanen. Det var först när vi inte var på den och det fortfarande lät som han kunde koppla till att det faktiskt inte var frun.

Det är tur jag gillar min Surikat men igår kanske ännu mer trädgården så han kunde skylla på mig utan mothugg.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Dagens ord: Harmoni. Jag är Harmonisk!

Fel och brister

Alla har vi fel och brister. De flesta tycker nog att felen och bristerna är i utseendet. Man har en för stor näsa eller en som pekar uppåt. Man har tunga ögonlock eller för tätt sittande ögon. Eller så är man för tjock. Enstaka kanske tycker man för smal. Jag gissar att de flesta har mer än ett fel eller brist.

Jag har alltid gillat större delarna av mig själv i vuxen ålder. När jag var ungdom så tyckte jag det var jobbigt att vara lång och att jag vägde för mycket. Jag kände mig stor i nästan alla situationer i skolan. Tack och lov så hade jag världens bästa mamma som såg till att jag blev stolt över min längd och storlek.

Det är inte rimligt att vara 192 cm och ha storlek 36 i kläder. Att jag har L eller XL har inget med vikt att göra, enbart längd. Som sagt mamma var bäst och hon lärde mig massor, även att vara stolt. Jag är henne för alltid tacksam. Jag har alltid gillat mig själv när jag blivit äldre, även om man ifrågasätter något ibland. Där är oftast vikten den största. Under många år har jag inte tränat alls. (På grund av sömnbristen.) Jag har gillat mig själv då också. Även om jag sett att kroppen blivit annorlunda. Vikten har alltså inte varit något problem under dessa åren.

Fast nu när jag tränat ett år så inser jag att jag gillar mig själv mer nu än de senaste åren. Jag gillar att jag ser stark ut. Jag gillar att kroppen har mer att ge och kan klara av all träning. Det gillar jag mest, att kroppen kan, fast hjärnan är trött. Jag får hoppet om att jag kommer ta mig förbi alla hinder. DET gillar jag med min kropp just nu!

Dagens ord. Stark! Jag är stark!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

När bilen går sönder

Äldsta sonen praktiserar och behöver bilen mer nu än innan. Han får hjälp av sin pappa med att byta däck så att det är sommardäck på. När däcken är på och bilen backas ut så smäller det till. Bilen går sönder och kan inte köras alls.

Därför fick vi bli privatchafförer. Enklast hade varit att låna ut en bil. Men ingen annan i familjen kör automat. Vilket sonen enbart kör. Men det var inget problem att vara chaffis. Maken tog resan dit och när jag var mer människa på eftermiddagen så hämtade jag.

Allt detta skulle kunnat vara en orsak till att han inte kunde gå till jobbet. Men han gjorde det och allt hade gått bra. Tydligen hade det varit lite tråkigt för hans jobb blev inställt. Han själv var orsaken då han tyckte att kunde borde titta på en annan lösningen än den sonen skulle fixa åt kunden. Handledaren höll med och ringde kunden som då avbeställde jobbet. Först blir hans rutiner störda med att bilen blev trasig. Sedan blev det frågetecken på jobbet som han tog eget beslut om och löste. När en sak gått utanför ramarna så brukar ingenting fungera efteråt. Nu dök problem upp och han löser även det. Han är bara bäst!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Att bara vara är svårt

Smäll efter smäll så måste man någon gång bara göra vad man lärt sig. Kroppen lägger av och behöver bara få vara. Även gårdagen blev en dag med vila och bara vara. Det är inte helt lätt för mig.

Igår var jag med växterna och tog in och såg alla framsteg som naturen gjort. Själv gjorde jag ingenting mer än såg. Trots att jag såg på min fina buske att den inte tycker om att det är kallt så fick den vara kvar utan att jag gjorde något.

Min Clerodendrum bungei är ledsen i topparna. Hoppas, hoppas den står ut med mig.

All vitlök har börjat titta upp. Alla verkar också ha klarat sig. Även de som tittade upp väldigt tidigt och har fått utstå massa minusnätter. Den mesta vitlöken är planterad i samma lådor som sparrisen. Värmen som varit har gjort att sparrisen börjat komma fram med. Så glad jag är för det.

Den av sparrisarna som tittat upp mest.

Vi kommer kunna äta både vitlök, sparris samt persikor i år om allt fortsätter som det ska. Jag hoppas att allt gör det för allt det är gott. Sedan håller jag självklart tummarna för allt det andra som finns sedan tidigare och annat som är nytt.

Magnolian är snart i full blom. Bara på några dagar har den gått från en sprucken knopp till nästan alla som håller på att brisera och några som håller på att slå ut. Den är så fin. Att bara vara är lättare i trädgården och är extra bra för kropp och själ.

Magnolian.

Dagens ord: Bättre. Jag blir bättre på att vara.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Jag behöver en kran

Jag tror det jag behöver är en tappkran. Tyvärr är det inte bara kranen jag behöver som heter så. Även till dryckeskörl heter tappkran.

Jag vill ha en som jag kan skruva in i min vattentunna. Den har redan skruvhålet. Jag vet inte alls vilken dimension som behövs. För självklart finns det flera. Jag vill också kunna ha en trädgårdsslang kopplad direkt på med en snabbkoppling.

Om du har några tips på var man kan skaffa det som inte är Temu eller andra billighetssidor som jag inte vill handla från, säg gärna till. Och om det heter något annat än tappkran så hoppas jag verkligen att jag blir rättad.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

När man är mer envis än smart

Minstingen och jag har inte tränat ihop på länge. Orsakerna är flera, bland annat tabletterna som jag börjat med. Igår ville minstingen träna tillsammans och jag säger ja till det och tänker att jag skippar tabletterna kvällen innan.

När jag sagt ja så säger han vad han vill träna. Han vill cykla. Så långt är allt okej i min bok. Sedan lägger han till, ute. Vi har haft nästan sommarvärme i veckan. I förrgår ändrades det till dålig vårvärme i solen. Igår var det vintervärme utan sol.

Om jag inte ska ta i så var det väl vårväder med mesta dels moln och en del solglimtar. Kallt var det. Vi startade med 3 grader och slutade på 5 grader. Lägg till fartvinden och det blir kallt. Så osmart av mig att inte backa på mitt ja för vår träning. Envis som jag är så stod jag fast.

Jag klär på mig många lager. Mössa och buff runt halsen. Tvingar på minstingen en cykeljacka och mössa. Buffen hade han faktiskt redan planerat.

Det var vedervärdigt! Kallt var bara förnamnet. Fötterna var helt bortdomnade. Ryggen kollapsade, mest på grund av kylan. Sedan hade vi motvind hela vägen. Trots att vi cyklade runt. Inte en enda del av turen hade vi medvind. Vid två tillfällen i skogspartier hade vi vindstilla men det var också allt.

Men det som var absolut värst var sidvinden. Jag hade tack och lov lite snålskjuts av att ligga bakom minstingen i motvinden. Men sidvinden hade jag ingen nytta av att ligga bakom honom. Och både han och jag vinglade över halva vägen när sidvinden slog till. Vedervärdigt! Finns inget bättre ord.

Nu är först turen ute avklarad. Det är skönt. Nästa tur kan jag lova innebär mer än fem grader ute. Vi var båda glada för de extra kläderna som vi hade på oss. Jag hade inte haft något huvud utan mössan. Vedervärdigt!

Dagens ord skulle man kunna tro är vedervärdigt men det är det inte. Utan dagens ord är: Snäll. Jag är snäll.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

På tal om att prioritera

I förrgår prioriterade jag växterna. Igår fick det bli hälsan. Solen sken igår med. Dock fick det bli vinterjackan och filt tillsammans med solglasögonen. Det gick bra att njuta av solen så med. Det viktigaste var vilan. När huvudet snurrar fast man sitter ner, då ska man lyssna och inte köra på.

Kan du göra flera saker samtidigt? Det är en av sakerna jag saknar när jag sitter där i solen eller var det nu är, att göra flera saker samtidigt. Det kan vara att vattna blommorna medan man borstar tänderna. Fast det är ett dåligt exempel på mig. Jag vattnar inte mina blommor. Om du frågar mina blommor inomhus så blir det svaret om jag får gissa.

Det finns andra bättre exempel som jag kunde göra som jag nu saknar. Jag har istället fått lära mig tålamod och jag är snart inne på acceptans. Inte riktigt än. Jag jobbar på det.

Dagens ord: Tilltro. Jag har tilltro.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Prioriterade växterna

Och solen naturligtvis. Först fick maken hjälpa mig att få ut växterna från vinterförvaringen. Nu står alla i carporten. Det kommer bli kallare men det borde gå bra under tak.

Det som är mest riskfyllt är mina persikor. Mitt surrande som bi har fungerat och persikor är på väg. De borde klara det så länge det inte blir många minus. De står skyddade för vind. Jag håller tummarna.

Några av de blivande persikorna.

Limen mår inget vidare. Den lever så jag hoppas den kommer tillbaka. För nu har den inte ett blad. Det gäller nästa för den röda citronen med. De flesta bladen var borta men tyvärr också massor av döda grenar. Den känns mer tveksam.

Limen

Gullandet är som det är, ganska torftigt. Då blir det också som det blir. Agapanthusarna som stod ute över natten i minus 10 grader har i alla fall inte dött. En var på gränsen men nya skott har tittat upp. Jag gläds åt det som ändå lyckas.

Agapanthusen till höger i bild.

Att ta ut växterna tog inte så lång tid. Särskilt inte med en stark man som hjälper till. En sak om dagen finns kvar och igår var det växterna och solen. För resten av dagen blev i solen. Även igår med shorts och linne. Det var mycket skönt att slappa i solen.

Dagens ord. Lyckosam. Jag är lyckosam.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Nu börjar det

Värmen har kommit. Inte för att stanna men jag njuter för fullt. Igår hade vi säkert 20 grader. Mycket mer i solen. Jag satt på altanen och njöt i linne och kortbyxor. Om jag gör det så är det varmt.

Jag gullade med trädgården också. Gullandet gick ut på att jag blundade för alla eklöven och såg på det som spirade. Vitlöken växer och verkar må bra. Krusbären har små musöron. Men bäst av allt är att magnolian är på gång. Den har börjat att spricka lite grann på vissa av videkissarna.

Snart full blom!

Dagens ord: Underbar/t. Jag är underbar och det är underbart ute.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.