Författare: Josefin

Jag kan faktiskt inte förstå, förstå hur det är möjligt att någon vill rösta på Trump? Det går inte. Igår nåddes vi av nyheten att Trump blev dömd på alla punkter som han åtalats för i Stormy Daniels-målet. Han är nu dömd för att försöka mörka sin sexstund med Stormy och på det sättet påverka utgånget i valet 2016. Det han vann.

Nu kandiderar han igen efter att förlorat förra valet. Nu undrar jag hur kan någon bara tänka tanken att rösta på honom. Hur kan republikanerna välja honom som deras kandidat? För det är ju inte så att vem som helst kan säga att de ska bli presidentkandidat för ett parti. Det är partiet som väljer kandidat. Den 11 juli kommer straffet av det han dömts för. Några dagar efter ska han bli officiell kandidat för republikanerna. Hur? tänker? de?

Fast vi har samma i Sverige. Sverigedemokraterna gör det ena efter det andra, både brottsligt och oetiskt och väljarkåren finns kvar. Det är också helt otroligt. Det senaste med att det anonymt har häcklat både partier och personer. Vissa saker har också varit brottsliga i denna historia och de som röstar SD säger att allt är frid och fröjd. Ja, vissa av dessa väljare är med och häcklar på sociala medier och tycker det är bra.

Jag förundras över mänskligheten. Kommer vi att finnas om hundra år? Eller har vi dött ut hela bunten för att vi är så korkade? Jag inkluderar mig själv för jag gör inget för att stoppa det. Så jag är lika korkad.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag är i trådgården mycket eller på altanen, det är samma som trädgården för mig. När man spenderar mycket tid så kommer man på saker med tidens gång som man behöver. Det finns massor av saker man villhöver men det är inte inräknade nu.

Saker som är måsten menar jag. Grensåg, har jag både elektriskt och manuell. Maken har sett till att jag har bägge dessa. Sekatör är kanske ändå större användning av i trädgården. Det har jag tre stycken. Två som maken gett mig. Jag inser att maken har ”kittat” mig med det mesta av verktygen. Blommorna har jag mest fixat själv, verktygen ligger mest på maken.

Nu har jag hittat en sak som behövs men inte finns. Frågan är om jag är ensam om att vilja ha en sådan? Nästa fråga blir hur kan jag tillverka en sådan? Och jag har inga planer på att skriva här, vad, det är. För då kanske någon annan gör min smarta idé. Jag tror den är mycket smart. Det lär jag inte veta förrän jag löst hur jag gör den och kan försöka sälja den.

Ofta är det också så att om någon tänkt på en sak så har någon annan också gjort det. Kanske jag inte har hittat någon för att jag inte vet vad den skulle kunna heta. Kanske det inte finns någon. Det jag vet är att jag vill gärna ha en i min trädgård och att det skulle underlätta massor. Kanske jag är ensam om det. Om jag löser problemet så lär vi få veta om det är en smart idé eller ej.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Nu ligger jag illa till. Det har hittats fall i Skåne samt Halland av Nilfebervirus. Det påminner tydligen om TBE. Undrar om vaccinet mot TBE också fungerar mot Nilfeber. Nilfeber får man av mygg eller blod – och organdonation. Mygg älskar mig. Jag är i riskgruppen för att få Nilfeber alltså.

Du kan lyssna mer på Sveriges Radio om Nilfeber: https://sverigesradio.se/artikel/risk-att-tropiska-sjukdomen-nilfeber-kommer-till-skane

De vanligaste symptomen är influensa men kan precis som TBE resultera i hjärnhinneinflammation. Det finns många dödsfall som utgång av Nilfeber. Jag hoppas att det kommer ett vaccin eller botemedel, för mygg är svårt att skydda sig mot.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Maken och jag gör väldigt mycket saker tillsammans. Vi jobbar ihop, vi återvinner tillsammans, vi tränar ihop och handla gör vi ofta men inte varje dag tillsammans. För maken tycker om att åka och handla. Jag tycker inte om det lika mycket.

Det kan till och med vara så att vi beger oss ut på uppdrag och sedan släpper maken av mig hemma för att åka och handla efter det. Jag är av den åsikten att man borde klara sig på att handla en gång i veckan. Nu menar jag matvaror. Maken är mer av åsikten att man handlar lite varje dag.

Vi har lyckats kompromissa att vi handlar stort en gång och så får han småhandla sådant som saknas när och hur ofta han vill. När vi träffades så handlade han varje måltid för sig. Nästan, inte riktigt men nästan.

I veckan så skulle jag vara kvar och han skulle iväg. Det kan bli lite spännande när jag sitter i ett support samtal och maken startar bilen utanför. För trots att både jag och maken har blåtand till bilen så är det min telefon som kopplar upp sig inne i bilen. Jag sitter alltså inne i huset och han i bilen.

Jag inser det ganska fort. Trots att det är jag som pratar när det händer. Jag kopplar då om samtalet och berättar för han som jag har samtalet med, att han var på väg att åka på utflykt. Han skrattar och jag med. Jag tyckte jag var snabb men det tyckte inte maken. För han kommer in. Eftersom det var ett arbetssamtal så vågade han inte åka iväg. Utan kommer in igen.

Jag skrattar lite när jag ser honom. Jag förstår varför men kan ju inte säga något. Och om jag sagt något så skulle ju samma sak hända igen. Vilket jag inte ville. En utflykt tillsammans med maken räckte tyckte jag.

Maken väntade tålmodigt tills samtalet var över. Då berättade han hur duktig han var som stängt av bilen och inte åkt iväg. Jag borde inte berättat att jag redan kopplat om samtalet och att han hade kunnat åka. För han såg så glad ut när han sa varför han kom tillbaka. Men det gjorde jag. Supportsamtalet blev bra och det är kanske det viktigaste.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.