Maken har bestämt

Igår var det Erikshjälpen som gällde. Maken har nämligen bestämt att julgranspyntet inte längre får vara i vårt uteförråd, det som är i carporten. Det som också är mitt förråd för alla mina växter.

Anledningen till att han bestämt det är att vi har fler glaskulor numera. Då det är ganska svalt i vårt förråd där ute så finns risk för att glaset ska implodera. Jag vill inte riskera mina fina glaskulor. Inte mer än när jag sätter upp eller tar ner. Som inte är ett säkert moment.

Jag protesterade inte en sekund när han bestämde det. Det räcker med att det gick sönder när jag tömde granen. Det spelade ingen roll att det tog mig tre dagar att bli klar, jag var lika fumlig ändå.

Men om maken nu bestämt att allt julgranspynt ska vara inne så måste annat bort. Jag har ju redan bestämt att allt annat julpynt bor inne, som snögubbar, luvnissar och tomtar i keramik eller porslin. Även snögubbarna förtjänar värme inne.

Vi har inte så mycket plats kvar i våra förråd inne alltså. Men något måste bort och inte blir det julpyntet. Maken fixade ut grejer från förråden inne tillsammans med mig. Vi har mer saker vi kan ta bort. Det bästa hade varit att sälja det men vem ska göra det? Maken jobbar för honom och mig för tillfället. Han gör i stort sett allt hushållsarbete. Han handlar allt, ibland är jag med honom för att komma ut lite. Han har inte tid med att fota, beskriva och göra alla annonser som det skulle kräva på allt.

Därför åkte 5 kartonger till Erikshjälpen igår. Nu har vi lite mer plats. Nu ska vi bara flytta runt på grejerna så vi får plats med alla julgranskulor. Men det lär dröja till allt julpynt är nere i sin sommarförvaring. Det är inte ens påbörjat än. En dag i taget helt enkelt.

Ta han om dig. Vi hörs imorgon.

Återbruk

Igår så tapetserade jag och minstingen. Han har byggt en bar. Det viktigaste med bygget var att den skulle vara tillräckligt hög. Det är den. Då blev det också skåp under som han inte vet riktigt vad han ska ha i. Det är mindre viktigt.

Det viktiga är att det blev fint. Jag och minstingen återbrukade (känns bra för klimatångesten) tapetprover till att tapetsera insidan. Han har inte tapetserat så mycket innan så detta var ju perfekt att öva med. Inte helt lätt att få till alla skarvar. Nu saknas en plastmatta till golvet, annars är det helt färdigt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Alltid roligt besked

Igår fick jag bekräftat vad jag redan visste, jag har ingen cancer. Alltid skönt att få det bekräftat så det var ett roligt besked. Bra start på helgen.

Maken blev också glad för det roliga beskedet i min blogg igår. Ibland behöver han lite tid och så var det igår. Han var orolig över att jag inte tyckte om att granen skulle ner först och dessutom vänta till måndag. När han läste bloggen så blev han lugn och behövde inte prata med mig om det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon

När orken tryter 

Då kommer tankarna. Tankarna om hur dålig jag är. Hur mycket jag misslyckas med. Hur dålig jag är som person. Vilken dålig karaktär jag har. Allt beror på att jag borde orkat mer än jag gör, då blir man dålig i tanken.

Ibland tror jag att allt jag tänker är sant. Men så tänker jag på vilka förutsättningar jag har nu och hur mycket jag faktiskt klarar trots allt. Och det är sant, att jag är bra oavsett.

Nu är granen snart färdig. Jag började i söndags och jag kanske blir klar med den idag. Men nu är det mest flytta runt på sakerna i granen. Kanske några fler grejer men inte många.

Ja, det hade fått plats mycket mer.

Jag brukade vara klar med granen på en dag. Sedan flytta någon enstaka sak dagen efter. Och det är orsaken till min tankar från början. Men nu är tankarna att jag är glad och tacksam för att granen är klädd och vi kan njuta av den lång tid. Jag är glad och tacksam för all hjälp från min fantastiska make. Han gör det mesta möjligt för mig.

Ta hand om dig. Du är värdefull! Vi hörs imorgon

Varm och kall

Maken är varmblodig. Han är alltid varm, enligt mig. Jag är alltid kall, enligt mig. Eftersom jag är så kall så har jag ett väldigt varmt täcke. Jag älskar mitt täcke. Maken är en stor anledning till att jag skaffat det där täcket. För att han ska slippa att värma mig varje kväll. På det så har jag en elektriskt bäddmadrass, som maken gett mig. Allt för att jag ska få värme utan att bilda iskristaller på maken.

Makens täcke går inte ens kalla täcke. Det är ett silkestäcke som leder bort värme och kyler min varmblodiga make. Han har andra täcken, som passar mer till vintern. Min underbara make vill inte ha sitt vintertäcke. Som också är som en disktrasa. Det går knappt kalla det täcke ännu mindre vintertäcke. Men för maken är det vintertäcke, som han alltså inte vill ha.

Egentligen borde jag inte skriva detta, för han läser ju allt. Mangeln är tillförd till hans kvällslista. Så när jag skriver detta nu så kanske det kommer förstöra allt. Det får jag snart reda på. För grejen är att maken nu kommer och söker lite värme. Hos mig. Han kommer alltså på natten och kryper nära. Han som alltid har försökt att dra sig lite åt sidan utan att störa mig, för att komma ifrån värmen. Han kommer alltså nu och vill dela täcke.

Jag klagar inte! Jag älskar att han ligger nära. Jag snuffsar honom i nacken eller på halsen hela tiden. Det är nog ett större problem för honom än värmen. Jag hoppas att han håller i sitt dåliga sommartäcke och kommer och lånar av mitt. Han vill bara ha litegrann av täcket. Vilket jag är tacksam för. Jag har maken nära och mycket täcke. Kan inte bli bättre. Får se hur länge det nu håller i sig. Vem vet, han kanske hämtar vintertäcket nu.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Bränna upp huset

Maken är orolig över många saker. Gasen till spisen skulle jag påstå är nummer 1. Den bränner inte upp huset, utan då exploderar hela huset. Han är orolig för om strykjärnet är på. Alltid när vi åker någonstans. Det är ju oftast då man stryker också.

Han är orolig för allt möjligt. Många saker har jag redan berättat om. Att dörren är låst är en återkommande sak. Spelar ingen roll om jag är hemma eller inte. Han dubbelkollar gärna ändå. Ännu hellre om jag är i trädgården, utan nyckel på mig.

Dock så är han inte orolig över de saker som jag kan ställa till det med. Som igår när jag tvättade. Jag glömmer oftast att stänga av vattnet när jag är klar. Det blir vattendropp då. Vi behöver en ny packning. Det står på att göra-listan men det är inte akut. Källaren blir inte översvämmad direkt.

Det som jag glömde igår var mindre bra. När jag tvättar lakan så manglar jag alltid. Jag har en varmmangel. Igår hade jag tre maskiner med lakan och en maskin tar knappt två timmar. Jag kunde bränt upp huset igår. Jag glömde mangeln på mellan maskinerna.

Jag är mest glad att jag insåg det och inte glömde över natten. Jag glömmer mer och mer saker. Om det beror på stress för att jag inte kan sova eller om det är för att jag helt enkelt inte kan sova, vet jag inte. Något fel är det. För det är inte bara huset som är i farozonen när min hjärna glömmer saker.

En sak som är bra, det är att maken alltid kommer kolla mangeln hädanefter på sin lilla kvällsrunda för att kolla allt. I den ingår också att gasen är avstängd och att ytterdörren är låst.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Blixtvisit av flera favoriter

Igår kom mina syskon och svägerska på besök över natten. Jag är glad att vi har så bra kontakt och trivs med varandra. Vi kan både skratta och gråta tillsammans.

Det sista kanske är viktigare att man kan än att skratta. Det är lätt att säga att allt är bra men svårare att säga det som inte är så bra. Vi är trygga med varandra och kan säga åt bägge håll. Därför vet alla också att en av gästerna inte är min största favorit. Alla är dock välkomna hit och jag försöker vara en god värdinna för ALLA.

Att då den som inte är den största favoriten kommer och är nära går an, men när hon börjar prutta precis vid mig är inte kul. Hon har inga roliga pruttar heller. Gasmask hjälper inte ens.

Hon verkar dock tycka om mig och ligger gärna precis nedanför min fåtölj. En gång med rumpan vänd mot maken så han fick en liten dos av härligheten och en gång mot syster yster. Jag fick största dosen åt vilket håll rumpan än var.

Närmre går inte. Jag har vikt upp benen i fåtöljen.

Oavsett pruttar eller ej, hon är välkommen tillbaka. Mina syskon med familjer är alltid välkomna. På blixtvisiter som långkörare. Jag kommer dock alltid uppskatta syskon med respektive mycket mer framför fyrbenta familjemedlemmar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jul-Afternoon

I söndags var jag och maken på äventyr till en Herrgård. Maken vill alltid ha mat när vi är på våra utflykter. Denna gången var det mer för mig än honom. Det är tur han älskar mig för när jag är lycklig så är han lycklig.

Vårt äventyr var till ett juligt Afternoon Tea. Det brukar var snittar, scones och sötsaker. Detta var en buffé som var alldeles i min smak. Massor av sötsaker. Sconesen var supergoda. Snittarna som inte var snittar var också mycket goda. De var små crostinis med lite röra på. Den med julskinka var godast.

För maken som ville äta snittar så blev han inte så mätt. Men som sagt, han är lycklig när jag är lycklig. Han var lika nöjd som mig över vårt mat-äventyr. Och jag blev mätt, mycket mätt.

Första tallriken med icke sött.
Första tallriken med sött.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Julfina

Allt handlar om julen. Är det inte så man säger? Eller är det bara jag? Så är det nog. Jag är som alla journalister, jag kan vrida vad som helst till jul. Journalister kan ju vrida vad som helst till ja, vad som helst.

Igår fick minstingens Limeträd och Citronträd bli julfina. Nu när det är kallt så behöver de lite täcken. Och tomten har rock på sig när det är kallt. Han hade nog också tagit bubbelplast om inget annat fanns.

Nu hoppas jag att de är redo för att vintern ska komma. Frostvakt har de också. Tänk vad bra en del har det bra. De är inte röda och har inget pynt och kanske inte så fina men gullade är träden och redo för jul.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Att stanna upp

Det har varit Allhelgonahelgen denna helg. Helgen då vi ska stanna upp och tänka på döden och dem som har lämnat jorden. Jag stannar ofta upp och tänker på just döden efter mamma lämnat sin sekund vidare till nästa generation.

Jag tänker på mamma varje dag. På det ena eller andra sättet. I helgen har vi pratat mycket om våra olika minnen av mamma. Både stärkande och roliga minnen. Lite av hennes dåliga sidor har kommit upp också. Precis som om mamma varit med oss. Vi är en familj av retstickor.

Kanske det är vårt största sätt att visa kärlek? Vi säger mycket fina saker med men retstickan är precis runt hörnet. Precis så som mamma älskade att det var. Hon kunde sitta tyst i sin fåtölj eller vid matsalsbordet och bara njuta när vi alla andra höll på att trätas med varandra. Precis så har helgen varit, så som mamma älskade.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.