Jour och träning

Jag och minstingen har ju tränat tillsammans ganska länge. Vi har haft lite olika upplägg men det har alltid innehållit minst ett konditionspass samt minst två styrkepass. Det har varit när vi varit krassliga. Utan sjukdomar så har det varit mera.

Sedan började han som beredskapspersonal inom räddningstjänsten. Då behövdes ännu mer ändringar göras. Som till exempel kan vi inte cykla utomhus. Det är svårt att cykla samtidigt som han har bilen med sig om det blir larm. Han har tre minuter på sig att ta sig till bilen och vara ombytt.

Vi kan cykla inne. Vi kan styrketräna. Vi kan spela padel. Så länge bilen kan vara med i närheten så kan vi göra det.

Han har jouren nu. Igår blev vårt konditionspass inte på cykel. Han ville gärna vara ute i det härliga vårvädret. Så det blev att vi promenerade. Man kommer inte så långt på tre minuter. Våra grannar undrade nog vad som pågick när vi gick upp och nerför backen om och om igen. Vi vågade några varv runt kvarteret också. Men mest blev det backintervaller.

Denna gången fick han ingen utryckning. Det har hänt när vi tränat men som sagt denna gången var det larmfritt. Inga larm är det man alltid vill oavsett vad man gör i övrigt.

Men roligast var nog att vi också kunde hänga med maken lite. För han har börjat promenera många gånger i veckan och när minstingen frågade om vi ville hänga på en promenad så sa han ja. Alltid roligare att göra tillsammans.

Minstingen ville inte vara med på bild. Men vi är tre ute på promenad.

Dagens ord: Framgång. Man får vara lite kreativ så får man framgång i träningen även under jour.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Första torsdagen

Igår firade vi första torsdagen i mars som alla andra vettiga personer. Jag behövde dock förklara en hel del för äldsta sonen. Som att marsipan kommer väl inte från Småland? Budapestrullen är ju småländsk och skulle väl vara bättre att fira med?

Vår tårta igår.

Jag älskar våra samtal! Alltid väldigt logiska och ibland svåra. Igår var det dock väldigt enkelt när jag översatte det till småländska. Självklart blir det massipantåta fössta tossdan i mass, när man uttalar det så.

Sedan föll vi in på var man hade rullande R och maken härmade Ernst-Hugo Järdegård och Björn Ranelid. Han är duktig imitatör så vi hade både kul och lärorik kväll. Ja, och god så klart med vår prinsesstårta.

Dagens ord: framgång. Att lära så länge man lever är framgång.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Grubblar

Det har börjat snurra mer bland tankarna. Jag har svårare att stänga av hjärnan på kvällen. Det började efter sömntabletterna och sedan har det gått lite upp och ner. Nu är det upp, ganska mycket upp.

Jag försöker med de vanliga metoderna som att skriva ner saker så jag vet att det inte glöms bort. Ha helt mörkt i rummet. Tyst, så tyst det går. Maken ger ljud ifrån sig vilket är bra ibland. Det distraherar tankarna från att snurra på annat.

Jag kan ligga och hålla en hand på hans bröst eller rygg och försöka andas i samma rytm. Det fungerar nog bäst för tillfället. Att skriva ner är inget alternativ alls. För tankarna är så konstiga och hoppar från det ena till det andra. Inget som måste kommas ihåg heller, det bara snurrar. Då är rytmen bra från maken.

Dagens ord: rytm. Att andas lugnt och stadigt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Att fylla år

I år fyller jag på fel dag. I år hade jag gärna fyllt år på en helg men så blir det inte. Eftersom jag inte kan göra något åt vilken dag jag faktiskt föddes på så får man göra det bästa av situationen.

Jag hade frågat vänner om de kunde fira med mig och då på min faktiska födelsedag. Jag vill fira att jag faktiskt lever och fixat ännu ett år. Vi kan inte ta något för givet. Vad som helst kan hända. Jag fick cancer och allt förändrades. Nu vill jag fira att jag föddes och fortfarande är här.

Men då var det där med helg. En av vännerna kan inte för att det inte är helg. Det bästa fick bli att jag och en av mina fina vänner åker iväg. Det blir en kort resa som är över min dag. Det kommer bli toppen. Dock så ska vi se till att träffas alla fyra innan jag fyller år. För att vi kan och vill.

Jag har därför två resor att se fram emot med mina vänner. En där vi åker till dem och en när jag och finaste vännen möts på mitten. En kompromiss för att jag fyller år på ”fel” dag.

Dagens ord: fira. Jag ska fira livet med vänner.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Press eller skruv

Jag använder mycket citron. Nu har det blivit mer på sista tiden. Jag tar en hel citron som jag pressar och dricker varje dag. C-vitamin är bra för mycket, bland annat mina urinvägsinfektioner.

Fördelen med c-vitamin är att man aldrig kan få för mycket. Det kissas ut, vilket jag då tycker är bra. Men nu kommer vi till HUR den pressas? Enligt minstingen så är min press mycket dålig.

Jag har en vanlig som man skruvar citronen ovanpå och så kommer saften ner i behållaren under. Minstingen tycker man ska använda en press. Så han har gett mig en. Jag har nu provat den i en månad och har kommit fram till att jag vill ha bägge. Pressen ser du på bilden i vår fruktskål.

Vår fruktskål

Om det är stora citroner så är min skriv-variant den absolut bästa. Mindre citroner så fungerar bägge bra. Men med lime så fungerar minstingens press helt klart bäst.

Finns det andra som man ”måste” ha? Vad använder du? Du får gärna dela med dig så kan jag prova något nytt och kanske bättre.

Dagens ord: nyheter. Nyheter att prova är kul.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

När han har rätt

Jag kanske inte tycker om det men likafullt har han rätt. Jag är snurriga tranan. Han tycker det är gulligt som tur är. Igår skulle jag hjälpa äldsta sonen. Jag skulle till honom och tänkte det var smart att ta med min nyckel. På den har jag också nyckel till mina bägge söner.

Strax efter jag kommit till sonen så ringer maken. Han frågar om jag har hans nyckel och jag svarar snabbt att det har jag INTE. Jag tog min nyckel. Har den i jackfickan. Han svarar att min hänger på kroken där hemma.

Min nyckelknippa är hård och nycklarna fälls in i ett hårt skal. Makens är mjuk där nycklarna dras in i en läderpåse. Jag svarade därför igen att jag tog visst mina nycklar. Trots att han påstår att de hänger där hemma.

För att bevisa att de inte är där hemma så går jag till jackan och fiskar upp (så klart) makens nycklar ur fickan. Han fnissar åt mig och ja, jag är snurriga tranan. Han slutade leta efter sina nycklar och tog mina när han skulle iväg. Slutet gott allting gott, bara med fel nycklar.

Dagens ord: Väl. Det blev väl ändå.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Ingen snutte men Kalle

Igår klarade sig maken utan sin snuttefilt. Hela dagen. Det kändes mycket bra även för mig. Han mådde inte illa alls faktiskt. Jag hoppas det håller i sig nu. Men man brukar säga att summan av laster är konstant.

Så när nu snutten inte var med på hela dagen så var Kalle Anka det istället. Kalle var tack och lov inte med oss varje sekund av dagen. Men i många omgångar under hela dagen så kom han på besök.

Vi har haft strul med vårt wifi. Och om något stör friden så är det när nätverket inte fungerar. Kalle var så arg. Han försökte uppdatera, stänga av, bota om, koppla ifrån, koppla om och jag vet inte allt han försökte.

Så här sa våra högtalare när han försökte få på musik. Och i appen så syntes inte högtalarna. Det såg Kalle tydligt.

Varje gång han gjorde något så verkade det som att han lyckats. En gång i flera timmar. Och varje gång det la av så kom Kalle både högljutt och viftande. Ramsor som inte går att skriva om, till och med Kapten Haddock skulle varit förlägen.

Jag antar att Kalle kommer idag igen för det löste sig inte igår. Risken är att delar av tekniken kommer flyga ut genom fönstret. Jag hoppas han öppnar fönstret innan om det händer.

Dagens ord: piggare. Maken var piggare och det glädjer mig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Något att njuta av

Jag har den stora äran att få besök av min bägge barn med jämna mellanrum. Det är en ynnest att få fortsätta att vara en del av deras liv. Det är inte en självklarhet. Jag får dessutom mycket av deras tid. Vilket är ett stort privilegium för mig.

Igår bjöd minstingen på middag till mig och maken. Så även maken får åtnjuta detta privilegium. Vi blev bjudna på carbonara. Dock har vi svårt att få tag på guanciale i våra trakter så det blev med pancetta. Den var himmelsk god med eller utan griskind.

Minstingens carbonara.

Dagens ord: privilegium. Jag är privilegierad.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Maken och hans snuttefilt

Han har faktiskt skaffat sig en snuttefilt på äldre dar. Sedan han blev sjuk har hans beteende ändrats. Det började lite grann men jag skulle vilja påstå att det blivit lite mer.

Först var det att springa på toaletten. Sedan blev det en hink vid sängen. Sedan blev det att hinken följde med från sängen till toaletten. Men nu följer den med över allt. Hans snuttefilt, hinken.

Snuttefilten står så fint och väntar medan han jobbar.

Han behöver sin snuttefilt när han mår illa. Och jag klandrar honom inte. Det är inte lätt att vara tvungen att arbeta samtidigt som man mår illa. För att klara det så har han med sig hinken överallt.

Som tur är mår han mycket bättre och behöver den inte hela tiden. Men bakslag dyker upp och då kommer han med sin snutte. Ibland flera dagar, ibland några timmar. Tacksam för att hjälp finns och att han faktiskt bara behöver gå med den och inte använda den längre.

Dagens ord: gosig. Han är bra gosig min man som jag har som snuttefilt. Mjukare än en hink.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Osynkade

I några månader nu så har maken och jag varit osynkade. Inte i allmänhet utan specifikt på en sak. Vi brukar duscha tillsammans men det har inte blivit så nu.

Jag kommer igång först på eftermiddagen och då blir mina träningspass gjorda. Jag vill inte duscha före jag tränat. Han startar ofta dagen med att duscha. Även om han ska ut och snickra så vill han gärna ha duschat för att komma igång. Det innebär alltså att han får duscha dubbelt ibland.

Nu när vi varit osynkade så har jag kommit på något. Och det efter att vi lyckades vara synkade och faktiskt duschade tillsammans igår. Efter vårt padelpass blev den gemensam. Jag insåg då att jag vill inte ha en dubbeldusch. Det har jag velat.

Vi har en liten duschkabin och ett duschmunstycke. Drömmen har tidigare varit att ha en stor dusch med två munstycken så vi kunde duscha tillsammans fast med olika reglering av värmen på vattnet. Han får svalt och jag varmt.

Men då försvinner ju glädjen med att duscha tillsammans. Då kan vi likväl duscha ensamma. För den stora glädjen med gemensamt är ju närheten. När han inte klarar av min värme av vatten direkt mot huden så står han nära mig. Så jag tar det varma men han får litegrann på sig. Eller om han har svalt så måste jag vara kram nära för att få värmen från hans kropp för att inte dö av köldskador.

Ibland behöver man vara utan för att inse hur bra man har det. Nu får vi bara se till att bli lite mer synkade så vi kan återgår till lagom värme i vår lilla duschkabin.

Dagens ord: utan. Jag behövde vara utan för insikten.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.