Kategori: Familj

Publicerat

När man är mer envis än smart

Minstingen och jag har inte tränat ihop på länge. Orsakerna är flera, bland annat tabletterna som jag börjat med. Igår ville minstingen träna tillsammans och jag säger ja till det och tänker att jag skippar tabletterna kvällen innan.

När jag sagt ja så säger han vad han vill träna. Han vill cykla. Så långt är allt okej i min bok. Sedan lägger han till, ute. Vi har haft nästan sommarvärme i veckan. I förrgår ändrades det till dålig vårvärme i solen. Igår var det vintervärme utan sol.

Om jag inte ska ta i så var det väl vårväder med mesta dels moln och en del solglimtar. Kallt var det. Vi startade med 3 grader och slutade på 5 grader. Lägg till fartvinden och det blir kallt. Så osmart av mig att inte backa på mitt ja för vår träning. Envis som jag är så stod jag fast.

Jag klär på mig många lager. Mössa och buff runt halsen. Tvingar på minstingen en cykeljacka och mössa. Buffen hade han faktiskt redan planerat.

Det var vedervärdigt! Kallt var bara förnamnet. Fötterna var helt bortdomnade. Ryggen kollapsade, mest på grund av kylan. Sedan hade vi motvind hela vägen. Trots att vi cyklade runt. Inte en enda del av turen hade vi medvind. Vid två tillfällen i skogspartier hade vi vindstilla men det var också allt.

Men det som var absolut värst var sidvinden. Jag hade tack och lov lite snålskjuts av att ligga bakom minstingen i motvinden. Men sidvinden hade jag ingen nytta av att ligga bakom honom. Och både han och jag vinglade över halva vägen när sidvinden slog till. Vedervärdigt! Finns inget bättre ord.

Nu är först turen ute avklarad. Det är skönt. Nästa tur kan jag lova innebär mer än fem grader ute. Vi var båda glada för de extra kläderna som vi hade på oss. Jag hade inte haft något huvud utan mössan. Vedervärdigt!

Dagens ord skulle man kunna tro är vedervärdigt men det är det inte. Utan dagens ord är: Snäll. Jag är snäll.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Publicerat

Myran har hittat ut

Igår var det strålande sol och myran, alltså jag, hittade ut. Det var riktig vårvärme. Maken tyckte om det lite mer än mig som kunde gå ut i T-shirt. Så skönt var det inte enligt mig men solglasögonen var på i alla fall.

Maken bjöd på lunch ute. Han slog på stort och bjöd på hans stora favorit, korv med bröd. Jag fick hjälp med vårblommorna och när det var så skönt i solen så tackade jag gärna ja till hans storslagna lunch.

Vissa av blommorna är i full blom. Vissa har också slagsida för de försökt hitta till ljuset i förrådet. Nu blir de kanske chockade av allt ljus de kommer få. Det blir fint även om det varit finare (och lättare) om altangolvet varit vårstädat först. Det får bli en annan dag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Inga blommor av maken

Maken köper inte blommor åt mig. Jag kanske har fått blommor under en handfull gånger. Anledningen till att han inte köper blommor åt mig är för att han vet att jag blir mest nöjd om jag sköter själv.

Vilket oftast är medelhavsträd som behöver pysslas med på vintern. Det är han nog inte lika nöjd med. Han hjälper mig likafullt med glädje med mina träd. Det glädjer mig mer än att han kommer hem med tulpaner. Vilket han vet om.

Han vet också om att han glädjer mig med godsaker. Som i helgen när han pysslade med en av sina favoriter i hushållet så gav han mig biskvi. En av mina favoriter av kakor. Han pysslade om mig som första favorit sedan tog han hand om sin andra. Som är grillen.

Jag var nöjd med biskvin (även om mina egna är lite godare) och han var nöjd med sin grill. Maken vet hur han tar hand om mig. Han vet också hur han tar hand om grillen. Den är nu inbränd och grillades med igen efter minus och snö. Maken är nöjd över att våren är här.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Maken har varit sjuk

Det har inte varit allvarligt. Antagligen bihåleinflammation. Han får det ibland. Det är mer eller mindre hans förkylning. Denna gången har det gått lite upp och ner.

Han har haft feber några dagar. Inte alla i följd. Feberfrossa har han haft vissa nätter. Värst har varit hans huvudvärk. Han har tagit värktabletter som hjälpt med det värsta. Han har tagit maxdosen och haft koll på timmarna emellan. Varje dag har han fått härda ut tills nästa tablett.

Nu har det gått mer än en vecka. Så här länge har han inte haft problem med bihålorna tidigare. Igår sa han att om det inte är bättre imorgon så får jag nog gå till en läkare. Maken hatar att gå till vårdinstanser av något slag. Men han gör det om han behöver. Nu kanske han behöver.

När han kommit fram till det, att han kanske behöver, så säger han lite osäkert att det är ju ingen hjärntumör. För då hade inte värktabletterna hjälpt mot huvudvärken. Han har inte riktigt lärt sig än (eller så är det jag som borde lära mig), hur jag svarar på sådana kommentarer.

För jag svarar att värktabletterna kan ha en avsvällande effekt på tumören. Han står vid spisen och handen sjunker långsamt ner med sleven i grytan. Han tittar sorgset på mig och jag har allvarlig min… i två sekunder. Då inser han vad som hänt och att han inte har en hjärntumör.

Det är tur att maken ger mig glädje i livet även när jag inte orkar själv. Han bjuder på det också. Allt för min skull.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Det blev en till

Maken ville fjäska och kom hem med varsin semla på fettisdagen. En helt vanlig semla utan krusiduller. Vilket är makens favorit. Han tar ofta samma sak när vi är ute, både mat och bakelser.

Jag däremot gillar krusiduller. Inte för mycket på semlor dock. Det ska inte vara med vanilj, hallon, choklad eller vad det nu kan vara. Om jag tar en sådan så blir det också en vanlig semla.

Mina krusiduller är att jag gärna har bitar av mandel i massan i mitten. Jag har inget emot att ha ett mandeltäcke på bullen. Alltid vanlig grädde oavsett andra krusiduller. Surdegsbulle går också bra att göra sig till med.

Av årets båda semlor jag intagit så är min favorit den från Waerner som var just surdegsbulle med bitar i massan, med vanlig grädde. Maken som bara ätit en kan ändå säga att den igår var hans favorit. Inga bitar och vanlig fluffig bulle.

Det är tur att vi är olika. Det kompletterar och utmanar. Maken får gå utanför sin komfortzon många gånger. Jag också men på andra områden. Nu blir det inga mer semlor för i år. Det är jag helt säker på. Om maken ska fjäska igen så får det bli med en annan sötsak och på en helg.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Överraskning av svärmor

Igår blev vi bjudna på middag av svärmor. En mycket trevlig överraskning. Även om det varit trevligare att faktiskt vara hos svärmor med. Vi bor ganska långt ifrån varandra. Middagen blev därför på lokal, som man sa förr.

Det var gott och bäst var drinken. Jag gillar att utbudet på alkoholfri drinkar är så stort på Pinchos. Tack för middagen kära svärmor!

Yuzu-cute mycket god drink.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Skrattet från tårna

Nu för tiden så skrattar jag inte så mycket. jag kan skratta till. Jag kan tycka saker är roliga men det är inte så det jag skrattar från tårna eller magen kanske är bättre. Du vet, som ett litet barn som skrattar åt något banalt men ändå så det kiknar.

Det är mycket sällan. Skratten som är lite tillgjorda är också ganska få. När jag då skrattar så jag kiknar åt maken när vi har vårt fredagsfika så låter han mig skratta. För det var ÅT honom.

Han tog en sked av sin prinsessbakelse och till hans stora förvåning så poffade bakelsen poff rätt ner på tallriken. Det lät poff eller mer flopp platt ner. Hans min var så lång och jag skrattade så jag nästan dog.

När jag torkat tårarna så bad jag om ursäkt för att jag skrattade åt honom. Han hade samlat sig, den långa minen var borta, lite skratt hade kommit också, och han sa att han var glad för att se mig skratta. Förutom skrattet så var min bakelse god. Chokladbotten, vaniljkräm och hallongrädde.

Min bakelse

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Vissa saker är no-no

Vissa saker ska man inte skämta om, som att vargen kommer. Man ska heller inte skämta om sin partner. Men ibland går det inte. Vargen kan faktiskt vara på väg. (Ironiskt nog inget skämt med tanke på omvärlden).

Maken och jag duschar tillsammans. Inte första gången jag berättar det. Jag älskar honom alltid lite extra då. För när vi duschar så blir han skållad och jag njuter av värmen. Det är väl ändå kärlek? Om du säger nej till det så tillägger jag att vi 99 procent av gångerna jag duschar, så gör vi det tillsammans.

Men nu blev det sidospår, igår duschade vi, som vanligt, tillsammans. När jag står och har ensamrätt på vattnet så kommer hans mening. Helt lugnt och stilla. Inte en uns av ironi, sarkasm eller rolighet. Bara konstaterande.

”Jag trodde jag fick en hjärtinfarkt nyss. Men så kom jag på att jag gjorde armhävningar igår.” Han trodde han skulle dö min stackars make. För att han hade gjort armhävningar. Det måste vara jobbigt att dö så mycket. Det var tur vi var tillsammans så han slapp vara ensam med sina tankar.

Jag vet att man inte ska skämta om vad som helst. Särskilt inte sin partner. MEN han är faktiskt mycket underhållande just när han ska dö. När vi satt fast i hissen (i 30 sekunder) då skrattade jag inte. Varken med honom eller åt honom. Snart kommer både han och jag skämta om det. Även när vi tar trapporna vid nästa tillfälle hiss erbjuds.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Mer protein

Hur får man i sig mer protein om man inte äter varierad kost. Det som innehåller protein i den dagliga kosten är köttfärs. Det är äldsta sonen som är föremålet för frågan.

Han behöver få sig mer protein. Hans kost är en och samma. Han äter inte frukost som vi ser frukost. Han äter lunch- eller middagsmat som vi ser det. Ändå behöver han mer protein.

Allt som innehåller mycket protein men inte så mycket kalorier är sådant som han inte äter. Som ägg eller keso som exempel. Jag har tänkt och tänkt och kommit fram till ganska få lösningar. En jag har majonnäs.

Han tycker om aioli. Eftersom det är mängder med kalorier i majonnäs så skulle han kunna göra det på kokta ägg. Mer ägg och ingen olja. Resten är samma. Det skulle han kunna äta. Har inte testat ännu så jag vet inte säkert. Sedan sitter man inte och äter aioli med sked direkt.

En annan sak man skulle kunna göra choklad mousse. Samma sak där, den är gjord på kokta ägg. Sedan lite annat så klart. Det går att äta med sked. Han äter alltså inte rena ägg, vilket är synd. Det hade varit enkelt annars. Andra tips mottages tacksamt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Inte bara mina dumma lökar

Det finns någon eller några som faktiskt har missat att jag är sur på mina lökar. Maken har helt klart inte missat mina sura kommentarer om dem dumma lökarna. Igår efter träningen så noterade sonen att jag flyttat en tavla med just lökar på. Han undrade var lökarna var någonstans?

Maken svara, mycket snabbt, att Hon (alltså jag, frun i hushållet) kastar snart ut eländet. Minstingen som inte läser min blogg eller varit i närheten när jag svurit tyst över alla dumma lökar som växer och växer, just han är en av dem som inte visste jag var sur på lökarna. Därför blev han lite frågande till makens kommentar om tavlan. Tavlan som faktiskt hans farmor målat.

När maken ser den frågande minen så tillägger han, tydligt, hur sur han mamma är över lökarna. Hur mycket hon svär över dem och ibland vill kasta ut skiten. Minstingen blir ännu mer frågande. Han vet att jag tycker om tavlan mycket och aldrig skulle kasta ut ”skiten”. Maken som helt missat att det är en tavla som är ämnet snarare än mina vårlökar börjar nu bli frågande också.

Jag som har förstått hela tiden vad som utspelade sig tyckte det var ganska roande när maken får fram min illvilja mot vårlökarna så målande. Jag avbryter dock och förklarar för maken att minstingen undrar över tavlan och till minstingen att han pratar om levande växter som lever mer än de borde. Det är inte längre bara mina dumma lökar, det är VÅRA dumma lökar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.