Kategori: Husrenovering

Det är inte bara människorna som maken engagerar sig i när han bygger på vårt hus. Även djuren pratar han med. Vi har börjat få en del katter som går omkring här. Dessa katter har maken börjat drömma om.

Det började i vintras. Vi har ingen dörr in till förrådet ännu. Och taket var ju inte helt tätt så han kunde inte börjar klä insidan på förrådet. Taket är nu helt tätt och han ska börja med insidan. Men i vintras så tyckte katterna om att ta ner isoleringen och lägga sig i den. Vi har iCell, den är gjord på papper och helt harmlös för katterna.

Maken var ju då tvungen att göra en hinderbana för katterna. Till slut så lyckades han att hålla dem ute från förrådet. Nu har det dykt upp två nya katter. Tvillingarna kallar han dem. De är tydligen identiska. Maken tycker om katter. Han tycker dem är roliga.

Men inte när de inte lyssnar på honom. Igår så försökte han pedagogiskt berätta för en av tvillingarna att hans bror är i trädet. Men katten brydde sig inte. Trots att maken hade len röst och fina tydliga gestikulationer. Han lutade sig ner och pekade tydligt var kompisen var.

Katten brydde sig inte. Maken tyckte det var märkligt att han inte lyssnade. Maken kunde inte fortsätta jobba när han hade en katt vid fötterna. Han fick helt enkelt hålla honom sällskap tills kompisen valde att komma ner från trädet.

Han rörde aldrig katten. Bara pratade tydligt och försökte ivrigt att få honom till att lyssna. Gränsen går vid att klappa katten. Så mycket tycker han inte om dem. Till slut så kom kompisen/brorsan ner från trädet. Då försvann dem båda iväg väldigt fort.

Maken kunde återgår till att jobba. Sedan när jag kom ut tog det honom tjugo minuter att med inlevelse berätta om hur han försökte lära katten, vilka regler som gäller på vår tomt.

På vår gata i stan så har vi det aldrig tråkigt i alla fall.

Vi har startat en trend. Nu är det flera som frågat om koden på färgen som vi har på vårt hus. Det har varit att någon har frågat när vi har varit ute i trädgården. De har stannat och berättat hur fint de tycker vårt hus är. Vilket är kul, att folk tar sig tid att berätta att de uppskattar vad vi gjort med huset. Och sedan kommer då frågan om färgkoden.

Igår kväll kom det en tjej som var på väg att knacka på när maken gick ut. Hon hade antagligen gått länge och tyckt om vår husfärg. Hon berättade för maken att de hade passerat vårt hus och sagt att det är ju precis dem färgerna som dem ville ha. De hade försökt att få fram vilken färg vi hade genom att fråga på färgaffären. Jättekul att våra färger glädjer så många.

Färgaffären hade föreslagit att de skulle gå och knacka på hos oss. Vilket hon tog sig mod till igår kväll. Mycket glad och tacksam fick hon koderna och talade om hur fint hon tyckte vårt hus var. Hon såg även vår altan och blev imponerad av hur stor den var. Som ni förstår pågick samtalet ett tag. Maken berättade gärna vad de fortsatta planerna är för vårt hus.

Snart får vi börja att fråga vart de bor som vill ha färgkoden till vårt hus. Så inte alla hus i området har samma färg 😅🙈 Grannen några hus bort håller i alla fall på att måla sitt hus vitt. Det blir jättefint. De har röda spröjs i fönsterna. Jag hoppas de behåller det, för det är pricken över i.

Det är inte bara färgen som lockar. En ung man och en lite äldre stannade och parkerade bilen förra veckan. När de kom ut så gick de fram till maken och berättade att de kommit för att spionera. De tyckte vårt nya staket var så himla fint. De vill gärna veta mer kring det.

Maken hinner knappt göra något på huset nu för tiden. Alla vill säga något positivt. Vilket är kul med tanke på hur dåliga vi är i Sverige på att berätta när något är bra. Och maken tar gärna tillfället och berättar allt som är på gång. Han har inte skrämt bort någon än. Flera är återkommande för att prata lite med maken (eller mig om jag också är ute).

Vi får se om vi börjar föra bok på alla som frågar om vad och hur vi gör. Än så långe har vi inte gjort det.

Nu kommer bilden, äntligen.

Trappräcket från entrétrappan som spaljé. Det är kaprifol och något lila som var bra för humlor och fjärilar enligt bästa butiksbiträdet. Jag hade tänkt att ha en kruka ståendes på brunnslocket och trappräcket bakom. Tyvärr var inte krukorna som tålde att stå ute året runt så snygga. Då föreslog maken att vi skulle bygga en låda.

Vi har använt spillvirket som blivit över från staketet. Som ni redan vet. Jag är så nöjd med resultatet. Att spaljén nu är en del av lådan istället för att stå bakom. Nu går det också ta av brunnslocket ganska smidigt om det skulle behövas. Vi döljer också den fula kontakten som är på väggen. När vi dränerade runt huset så var vi tvungna att sätt in en pump i brunnen. Så om det blir översvämning så pumpar den bort vattnet istället för att det åker in i huset.

Det innebar att vi var tvungna att ha el. Som nu inte syns. Kommer bli ännu bättre när lådan är kiselbehandlad och blir silvergrå. Den stora vinsten i detta är att vi använt allt spillvirke. Vi återanvänder trappräcket. Allt som allt bättre för miljön och snyggare för oss.

Detta är det som är kvar efter att vi byggt lådan. Det är inte mycket som går att göra med det. Tur att vi inte felkapade någonstans. För det fanns det inte marginal för.

Idag blir det att göra färdigt stenarbetet vid uppfarten. Maken har grävt sista hålet. Naturligtvis så blev plinten precis på elkabeln som går där. Då maken hittar alla fel som kan hända, så behöver han idag säkerställa att det kommer att gå att ha plinten där. Sedan blir det grindhål. Små steg framåt.

Det känns som att huset är det enda som existerar för oss just nu. Mycket på grund av att vi ska vara socialt distanserade. Vi hade gjort mindre hus och träffat mer vänner om det inte varit för Covid-19.

Igår var det kallt. Undrar om det kommer bli lika kallt idag. Jag hade tjocka byggarjackan på mig. Även när jag grävde. Ibland så värmde solen så jag kunde öppna jackan. Men inte ta av den. Det blev alldeles för kallt.

Vi har påbörjat bygget av lådan. Den är halvt färdig. Jag har pusslat med spillvirket vi hade. Det verkar bli på håret att det räcker till hela lådan. Jag håller tummarna. Maken kom på den smarta idén att flytta in hörnreglarna lite. Så de också bär upp skarvarna som vi måste ha för att det ska räcka. När dagen är slut vet vi om det räckte.

Jag planterade den extra thujan också. Den står nu vid minstingens obyggda altan. Det kommer att behövas några till innan det är klart. Det är väl skönt att det inte är flera just nu. Hade blivit jobbigt att bygga med en färdig häck runt om.

Ni ser också trappräcket som står och väntar på att få en låda att ha växt i på kanten av bilden. Får se om bild dyker upp senare idag. Maken kommer få fortsätta lådan själv. Jag ska ha möte med Junis, det får bli min aktivitet. Maken bygger låda och kanske gör ett stolphål till.

Med det önskar jag er en fin dag!

Nu har jag börjat få nya stenar till garageuppfarten. Maken har grävt hål för plintarna till staketets grind. Vi skulle använt plint som skruvas ner. Fast som vanligt så dyker något i marken upp som ändrar saker och ting. På de mest konstiga ställen finns det el hos oss. Var vi än vill göra något så dyker denna el upp.

Därför blir det till att gräva plinthål. Då riskerar vi inte att borra sönder någon el. Då blir det ingen Kalle Anka här hemma. Grannarna får ström till sina hus. Och kanske det viktigaste ingen blir skadad. Att maken gräver ett hål på fel ställe det är en annan femma. Det gav honom bara ljumskbråck. Inte så mycket Kalle då.

Det är två hål som ska göras. Ett hål har gett mig en del sten. Får se om det andra kommer ge fler stenar till mig. Sedan har vi ju som sagt en altan som ska göras i sommar också. Då blir det definitivt fler stenar till mig.

Jag har också varit och köpt en kaprifol. Jag ska bygga en kruka åt den och ha vid väggen där sjöstenen är. Tyvärr har jag ett brunnslock som är i vägen. Jag ska försöka tänka ut en smart lösning för det. Eftersom blomman redan är köpt så är det bara att fixa nu. Det får jag ta tag i annan dag. Kanske imorgon.

Nu ska jag ringa och se om det går att få tag på mamma. Det är inte helt enkelt ibland.