Kategori: Intressen

Så här när man ställt in allt och inte träffar någon och inget är som det brukar så tänker man på jul. Hur kommer det bli? Kan man träffas? Vi brukar ha en hel del traditioner innan jul. Med olika vänner och familjen. Jag hade dessutom i år åkt till vänner som flyttat för att se hur det blivit. Men det blir det väl inget med. Och så då det viktigaste, julen. Hur gör vi med den? Hur kommer du göra? Kommer du att fira som vanligt? Eller kommer du att göra några begränsningar?

Jag hade önskat att kunna fira som vanligt. Äta jullunch med mamma och övriga familjen och sedan åka hem och päsa framför brasan. Dricka massa glögg och äta för mycket godis. Tindrande ögon på julgranen (eller snarare klapparna under). Julgröt på kvällen eller mer julmat. Allt lite för mycket. Precis som det ska (eller borde) vara. Jag är medveten om att jag har turen att kunna fira så. Att det är många som inte har tindrande ögon eller för mycket mat att äta. Jag önskar att alla hade det som det borde vara.

Hur gör du och din familj? När öppnas julklapparna? När jag var liten så fick vi alltid en serietidning på morgonen. När vi ätit jullunch tillsammans hela släkten med mormor, morfar och kusinerna så hade vi julklappsutdelning och sedan var det Kalle. När Kalle var så åkte vi vidare till nästa julfirande hos farmor. Mer mat och mer klappar. Jag hatade det. Att åka på julafton. Jag älskade allt det andra.

Därför bestämde jag att mina barn skulle inte behöva flänga runt. Ena året hos den ena föräldern och andra hos andra. Något år bjöd vi in alla till oss. Sedan när det blev skilsmässa så fortsatte det med ena året hos mig och andra året hos pappa. Och inte bara julafton utan hela julen och alla julklappar. För julen är för barnen. Och julklapparna är till barnen. Inte för att jag ska se hur glada de blir när julklapparna öppnas. Sedan var nyåret hos den andra. Det bästa jag gjort för mina barn (eller inte men en av de bättre).

Hur gör du? Åker ni runt till alla i familjen och firar? Delar ni upp julafton hos en och juldagen hos en annan? Julafton är den mest trafikerade dagen på året tror jag. Vem är glad av det? Extra kul är det när många kan samlas. När man kan göra mycket mat och julgodis och bara få rå om alla. Det är mysigt. Men det kan vara mysigt att vara ensam med maken också.

Det är många jular som maken och jag har varit ensamma. En jul så hade vi maraton i att titta på serier. Vi åt julmat framför TV:n. Vi åt godis och bara hade det bra, bara vi två. Det kan också vara en fantastisk jul. I år lär det bli den sistnämnda. Förhoppningsvis kan vi åka till mamma för jullunch men sedan blir det ensamma som gäller antar jag.

Sedan ska vi ju riva kök. Det blir kanske också kul. Vi ska kanske inte börja precis på julafton men i mellandagarna blir det till att riva. Det blir en speciell jul på många sätt i år. Jag hoppas och önskar att alla får en fin jul oavsett hur den firas. Särskilt för alla barnen.

Ta hand om dig så hörs vi imorgon.

Jag fixade alla tavlor. Flytten alltså. Jag ordnade till den som inte var färdig. Alla är uppe på väggen. Det enda är att jag borde sätta dit en förlängningssladd till lampan så jag kan få upp sladden. Jag blev inte helt klar med tvätten. Men det berodde på att torkutrymmet tog slut. Så idag får det bli till att tvätta lite mer. Och vika den som är klar.

Det är svårt att få med allt på bild. Kanske blir bättre bild under dagen. Här är nästan alla tavlor med på bild. Den stora svarta är den som jag gjorde färdigt igår. Sedan är det blandat med konst och lite annat. Konstnärer är Ramon Axelsson, på staffliet. Gösta Idås, Oranga golvuret. Sedan är det Ralph Holmström som jag ramat in vykort under där. På andra sidan svarta tavlan är det en tidning från en väldigt häftig restaurang i New York som heter The Dead Rabbitt. Menyn var en serietidning om kaninen. Urcool. Köpte vi en inplastad som fick bli inramad. Under den så är det en skiva, Kraftwerk, Electric Cafe 1986, som maken fick i present.

Blandad kompott alltså. Det är en mässingstallrik med en påfågel också. Idås är en av mina favoriter. Den fick maken efter sin pappa. Den satt i hans tv-rum. Och jag tänker på de gånger vi var där och hälsade på. Nu får den var med i myshörnan. Den från Ramon kommer nog att bli en favorit också. Den är så himla roligt gjord. Blandat glas, färg, nät och keramik. Min egna är också lite blandning. Jag har ofta lite annorlunda i mitt egna så kanske därför jag tycker om den.

Ingen bra bild men jag lovade mamma att visa henne en bild om jag tyckte det blev bra. Och jag är nöjd. Sedan kommer jag byta fotona och sätta dit något annat. Men hjärtat som är instängt med ett armeringskors genomborrat blev bra. Jag påbörjade tavlan med denna bilden i huvudet för tio år sedan. Ibland jobbar jag långsamt. Den är målad med kniv och pensel.

Dessa två tavlor är det jag och maken som är upphovsmän till. Den översta har jag gjort och den undre maken. Skärmen på bordet är mest till för att kunna leta musik smidigt eller om man ska titta på kort när vi har gäster. Det är totalt fyra fåtöljer och en liten soffa. Därför står skärmen där den gör. Jag är nöjd med den inbonade känslan som tavlorna gav.

Det blev klart. Väldigt skönt. Idag blir det till att putsa fönsterna. Jag tänker att det får bli vid lunchtid. Så det är som varmast ute. Inget regn i sikte så det blir toppenbra. Sedan får stjärnorna ta plats i fönstren. Sedan är frågan om jag ska ta upp lite tomtar också? Det märker vi imorgon.

Ta hand om dig så hörs vi imorgon.

Det börjar bli svårt att hitta på sysselsättningar som är meningsfulla och som jag orkar med. Jag orkar inte tvätta. Det ska jag göra idag ändå. Den är påbörjad. Den enda maskinen som jag orkade igår är vikt och tillbaka i garderoben. Idag behövs mer än en maskin tvättas. Får se hur många jag orkar.

För att orka det som inte är så kul så försöker jag också göra något kul. Men som sagt det börjar bli svårt. Man ska bara vara hemma. Om man då behöver något för sysselsättningen så får man inte åka och handla. Vi har det ganska bra här i stan. För många erbjuder att de kommer ut från butiken och levererar. Då är swish väldigt bra. Man kan lösa allt med gott avstånd och inte behöva gå in någonstans.

Idag ska jag sysselsätta mig med att flytta runt på våra tavlor här hemma. Jag ska nog också göra färdigt en tavla. Jag har tänkt ut att det mesta kan finnas hemma. Jag behöver hönsnät, sprayfärg, armering, svart tyg samt ett hjärta. Hjärtat fick jag äv en vän när jag hjälpte henne. Hon skulle slänga det och frågade mig om jag ville ha det. Det ville jag. Det ska heller inte regna idag så jag kommer kanske kunna spraya. Om det blir av så kommer bild imorgon.

För det är inte bara tvätt idag. Det är fredag och det innebär städdag. Det är inte bara mindre roligt. Det är verkligen något som jag inte tycker om. Att städa är så tråkigt. Och ganska meningslöst eftersom det blir smutsigt igen. Jag vet att det inte är det. Jag vet att allt skulle gro igen om man inte städade. Men det är så tråkigt. Jag har alltid varit den som väntar in i det längsta med att städa. Jag har hellre haft dammhundar som sprungit runt än råttor. Då har jag vetat att det gått tillräckligt med tid för att det är dags.

Dock så är det lite jobbigare att städa när man gör det så sällan att hundarna kommer fram. Det ligger liksom som ett lager på saker och ting. Inte det man använder ofta men ni förstår vad jag menar. Nu när vi städar en gång i veckan så blir det damm men inte ett lager som ligger still när man kommer. På två veckor så är det kört. Vi har haft den här en veckas varianten ett tag nu. Och det kommer nog att få fortsätta. Fast jag tycker det är så tråkigt. Idag ska jag glädja mig åt att flytta runt tavlor. Och plus i kanten för att då blir alla tavlorna dammade noga.

Vad sysselsätter du dig med för att hitta glädje? För att orka något tråkigt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag älskar julen. Jag tycker om den mer och mer. Det är den bästa högtiden för mig. Jag älskar också hösten kanske för att den leder fram till julen. Nej, det jag gillar med hösten är att det blir kallare. Mer kläder vilket passar mig som är frusen. Det blir mörkare, mer tända ljus. Mer te och en brasa kanske till koppen. Och alla härliga färger som blir i naturen. Och hösten leder fram till julen.

Jag är ofta ute i god tid med att ha ordnat julklapparna. Jag tycker det är lika roligt att ge som att få. Eller till och med roligare att ge bort presenter. Maken tycker inte det är lika roligt. Han behöver en önskelista på vad någon önskar sig. Eftersom han inte har några barn så blir den önskelistan oftast från mig.

Jag är sådan att jag kan komma ihåg om någon sagt något och så kommer det i julklapp ett halvår senare. Med maken fungerar inte det. Jag kan hinta honom om vad jag önskar mig i julklapp hur mycket som helst. Han gör inte den kopplingen. Det spelar ingen roll om jag uttryckligen säger att detta önskar jag mig i julklapp. Han kommer inte ihåg det.

Därför så har jag börjat skicka länkar eller bild till honom på saker som jag önskar mig. Jag tycker också om att inte veta vad jag får. Så jag kan skicka ganska lång önskelista. Han måste ju ha lite att välja på. Då kommer problemet att han väljer ingenting. Han tar ALLT. Lite jobbigt för barnen när det är fullt under granen och deras julklappar ligger inte ens där.

I år finns det ingen önskelista. Vi har beställt ett kök som kommer i januari. Det är vår julklapp till varandra. Kanske den bästa julklappen vi har gett varandra någon gång. Och då har vi gett väldigt bra julklappar till varandra. För åtta år sedan önskade barnen sig en resa med oss. Då de skulle vara hos sin pappa över julen så åkte vi strax innan jul på en julmarknadsresa till Budapest. Varm choklad i varje hörn. Det var en väldigt mysig resa. En toppen julklapp. Särskilt för att den var önskan från barnen.

Som sagt det finns ingen lista i år. Ingen till barnen heller. De är så stora nu att det är pengar som gäller. Minstingen håller på att spara till en bil. Den stora har allt han behöver med egen inkomst så pengar har också försvunnit som alternativ. Så jag har inga julklappar att köpa. Eller ordna behöver ju inte vara en grej. Lite tråkigt är det.

Och jag har saker som jag önskar mig. Men eftersom vi får den bästa julklappen i år så finns ingen lista. Om det fann en önskelista så skulle det stå ett deciliter mått i mässing på listan. Samt en 15 liters kastrull från LeCreuset. Samt en kökshandduk med LillaMy på. Samt ett par stövletter. Jag skulle kunna göra en lista på saker som jag önskar mig. jag skulle också kunna göra en lista till maken som han behöver. Även minstingen.

Men så blir det inte. Och ni som nu är oroliga att maken ser ”denna” listan och köper julklappar till mig, kan vara helt lugna. Det som står här är alldeles för ospecifikt för att han ska våga köpa någonting. Han behöver minst en bild på vad jag önskar. Helst en länk på vart det går att få tag på.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Nu har Österrike infört utegångsförbud dygnet runt. Vart ska detta sluta? Jag är tacksam att vi kan gå ut. Jag är mindre tacksam för att människor inte respekterar restriktionerna. Jag är tacksam att vi fortfarande kan röra oss i trädgården. Även om det är mindre tid i trädgården nu. I sommar har det varit mycket tid där. Kanske därför isoleringskilona börjar kännas nu. För jag rör mig mindre, eller på annat sätt.

Jag är tacksam att jag fortfarande kan åka till mamma. Jag hoppas verkligen att det kommer att få fortsätta. Men ju färre besök desto bättre. Det är inte roligt just nu men vi får hålla i tillsammans. Svårt när mamma inte riktigt kommer ihåg att det är en pågående pandemi.

Tänk om vi skulle få utegångsförbud? Det är ju inte omöjligt att det leder till det. Andra länder har det. Ganska många och nu då ett land med dygnet runt. Det måste vara förödande för de boende i dessa länder. Att aldrig få gå ut. Så mycket konsekvenser det blir. Jag kan inte ens föreställa mig den psykiska ohälsan. Sedan alla ekonomiska aspekter på det. Utegångsförbud, DYGNET RUNT.

Jag hoppas att vi alla kan ta oss i kragen nu. Se till att handla lokalt. Beställ via telefon, online och hämta i dörren. Jag såg att det var en butik som uppmanade sina kunder att kolla onlinebutiken och sedan ringa in vad de ville ha. Och komma och hämta vid dörren. De stora kedjorna fungerar ju så att onlinebutiken är en egen. Det gynnar alltså inte den lokala butiken att beställa online och sedan hämta i butik. Men ring in det du vill ha så plockar butiken ihop det du vill. Dressman vet jag har en variant på ersättning för online till butikerna. Butiken får en del av intäkterna om du beställer och hämtar i butik.

Vi behöver alla hjälpas åt nu. Vi har inga av våra gamla rutiner kvar längre. Golvläggaren skulle komma hit och mäta för att kunna beställa matta. Han ringde hit. Bad om bilder och att vi mätta upp det. För att slippa träffa människor. Det kanske kommer att bli felmätt. Men det är bättre att vi gjorde det via instruktioner än att det slutar med utegångsförbud.

Jag hoppas att vi alla kan förstå allvaret nu. Jag hoppas att vi alla ser till att hjälpas åt med att hålla i och hålla ut. Se dem som är ensamma. Om du inte kan uppmärksamma det nu så hoppas jag att du kommer ihåg det sedan när du kan.

Ta hand om dig. Ta en promenad i skogen. Njut av att du får gå utanför dörren. Vi hörs imorgon.

Det blev lite mycket igår. Lite för mycket av det goda. Vi skulle ju haft besök. Och vi hade behövt besöket. För om vi haft besök så hade det nog inte blivit lite för mycket av det goda.

Det blev massor mer trots att vi kämpade själva. Scones är ju godast när man äter dem varma. De var supergoda tillsammans med clotted cream, marmelad och lemon curd. Jag trodde att clotted cream var lite för mycket vispad grädde. Vad fel jag haft. Igår blev det riktig och vispad vanlig grädde. Milsvid skillnad. Om ni ska göra scones. Ta er tiden och gör clotted cream några dagar innan. Så värt det.

Så klart var det fingersmörgåsar också. Det var med inlagda senapsfrön och äggsallad. Smaskigt värre. Det blev några äggsallad smörgåsar över. Maken ville gärna ha några extra till honom. För det skulle han lätt äta. NOT. Kan säga att vi lyckades inte någon av oss. Jag var den som åt mest. Min julbordsmage är påbörjad men inte fullt ut.

Och som på alla afternoon teas så var det godsaker. Det var sverigekaka, chokladmuffins med hemgjord hasselnötskräm samt nöttoppar. Minstingen klarade inte av alla kakorna. Han kommer nog ta idag. För chokladmuffins är hans favorit av de som var på fatet. Och det orkade han ingen.

Det var en lyckad afternoon tea förutom att våra gäster inte var med och förhöjde stämningen. Att vi inte kunde gå igenom allt mellan himmel och jord. Det hade varit pricken över i. (Och vi hade inte haft så mycket i våra magar samt rester.)

Idag blir en lugn dag. Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag har en tro. En tro på något som är större än mig. En tro på något gudomligt. En tro på att mirakel finns. Det är inte alla som har en tro. Det finns också olika saker att tro på.

Du kan tro på vetenskapen. Du kan tro på reinkarnation. Du kan tro på Jesus. Du kan tro på profeten Muhammed. Du kan tro på Buddha. Du kan tro på vad som helst. Det viktiga är att du har en tro. Utan en tro så är det ganska hopplöst. Utan en tro finns ingen mening.

Jag menar att du behöver en tro för att det ska finnas hopp och mening. Du kan ha en tro på dig själv. Bara du har en tro. Tyvärr så låter vi inte varandra ha en tro. Vi ska försöka få varandra att tro på det jag tror på. Vilket leder till krig. Religion och tro är en av des största orsakerna till krig.

Jag har en tro på den allsmäktige. Jag tror på att mirakel sker. Det räcker med att öppna ögonen. Det sker mirakel varje dag. Varje dag så föds ett liv. Det är ett mirakel. Att träden kan växa ur jorden är ett mirakel. Det är större än oss. Vi är en del av miraklet och jag tror att den allmäktige finns och hjälper oss med dessa mirakel varje dag.

Om jag tror på Jesus eller om jag tror på profeten Muhammed det är inte så viktigt. Tron är så mycket viktigare än det vi har lyckats få ner i skrift. För skrifter det finns det, många skrifter om den allsmäktiga. Kanske är den allsmäktiga densamme oavsett vilken tro du har. Kanske skrifterna skiljer sig för att det inte är samma som skrivit. Jag hoppas att alla kan låta oss tro vad vi tror.

Språket är den största orsaken till missförstånd. Så kanske även denna gången. För mig är tron det viktiga. Inte skriften. Vi behöver dock skriften för att orka tro. Ibland tappar vi tron och det får vi inte göra. Enligt mig. Vi behöver en tro. En tro på att vi inte är ensamma. En tro på att vi har beskydd. En tro på att vi kommer att klara av livet.

Har du en tro?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. Det tror jag inte. Det vet jag.

Idag får vi en timma extra på dygnet. Väldigt skönt. Jag har hoppats dock att det skulle vara slutändrat på tiden. Varför ska vi hålla på att flytta tiden en timma fram eller tillbaka två gånger varje år? Det är ju helt vansinnigt. Ingen kan må bra av det.

Kossorna mår inte bra av det. Tänk att du måste bli miljard på en viss tid. Och helt plötsligt är det inte den tiden längre. Utan du måste vänta en timma till. Nu är det inte så farligt skifte, eftersom det blir en timma tidigare. Men varför? Helt onödigt. Jag hoppas att EU kommer överens och tar bort tidsändringen. Om det blir normaltid som nu eller sommartid spelar mig ingen roll, bara det får ett slut.

Om jag skulle få välja skulle jag nog välja sommartid. Vad skulle du välja? Vad är viktigt för dig? Mycket ljus på kvällen eller mycket ljus på morgonen? Som sagt, det viktigaste är att det upphör med ändringarna för min del.

Igår blev det fixat med stenen. Jag är så himla nöjd. Nu kanske det till och med kan få bli någon form av bänk eller gunga på den sidan. Så man bara kan sitta där och vila lite när man pysslar på den sidan.

Jag är så himla nöjd. En stor sten som prydnad i trädgården. Jag tog dock ut meig helt och gick och halvsvimmade resten av dagen. Som tur är har jag väldens bästa make. Så han tg hand om mig med mat, godis och julmusik. Det blev dock inga popcorn. För det hade jag tänkt göra men orken var inte med mig. Fast skulle jag välja igen så hade jag valt stenen före popcorn.

Ta hand om dig. Njut av din extratimma. Vi hörs imorgon.