När jag var liten så ville jag gärna vara en prinsessa. När jag blev äldre så ville jag gärna vara en prinsessa för en dag. Jag har många gånger velat gå på maskerad och första valet då var prinsessa. Jag har aldrig varit någon prinsessa. Inte i verkligheten och inte på maskerad.
De gånger jag har försökt att ha egen maskerad så har ingen kommit. Jag har aldrig blivit bjuden på maskerad heller. Kanske att jag skulle passa bättre i USA. Där är det maskerader varje oktober. Idag hade jag inte valt en prinsessa som utklädnad. Idag hade jag valt något helt annat. Vet inte vad men inte prinsessa.
Att som liten drömma om att vara en prinsessa är inget konstigt. Men jag tror inte att drömmen lever upp till verkligheten. Att vara en prinsessa är ett stort ansvar och kräver en hela massa från dig. Din frihet är nog väldigt begränsad. Du kan till exempel inte jobba med vad du vill. Det var därför Chris tackade nej till prinstiteln, så han kunde fortsätta driva sina företag.
Jag är idag väldigt tacksam för att jag inte är av kunglig börd. Jag drömmer fortfarande om vad jag vill bli när jag blir stor. Drömmen har bara ändrats lite. Den har formats genom åren. Jag tycker fortfarande om stora fina prinsessklänningar. Det har jag några i garderoben. Tillsammans med höga klackar. Som prinsessan Mary i Storbritannien.
Även om drömmen inte är att vara en prinsessa så kan man uppföra sig som en. En som har ett stort hjärta och är diplomatisk i alla lägen. Den drömmen kan leva kvar. Framför allt det stora hjärtat.
Vad har du för drömmar? Eller vad hade du för drömmar när du var liten? En dröm jag hade när jag var liten var att jag skulle ha ett lila hus. Eller snarare ett kråkslott med tinnar och torn som var lila. Den drömmen har svalnat. Jag har dock mycket lila på insidan. Starka färger över huvudtaget lever kvar. Även om det inte är på skalet på huset.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.