En pressad citron direkt på morgonen och idag känns det lite bättre. Man ska dricka mycket när man har urinvägsinfektion. Vilket jag gör och gjort extra. Igår var det så jobbigt. I desperation gick jag och pressade ett styck citron och svepte. Idag så är symptomen tillbaka till att vara hanterbara.
Jag kanske lyckas att bli av med denna infektionen för egen maskin. Det vore ju toppen så fall. Jag fick ingen antibiotika igår. Jag har ätit för många kurer på kort tid. Så de vill göra odling och sedan avvakta lite. På fredag ska vi höras igen. Allt som kan göras på avstånd gäller på sjukvården. Min vårdcentral var tidiga med att ställa in alla drop-in-besök. Men nu var det knappt att jag fick komma och lämna in provet. Det var många frågor om hur jag mådde. Till slut sa jag: Om frågorna är för att kolla om jag har Covid-19, så är jag helt symptomfri från Covid-19. Det var anledningen och då fick jag lämna in provet.
Jag satt ute på fårskinn igår. Jag gör allt för att hålla mig varm nu. Igår blev det lite väl varmt med fårskinn. Vi hade jätteskönt väder. Det blev utelunch på riktigt. Den sorten som jag föredrar. Maken föredrar en annan sorts utelunch. Den bästa av bästa enligt honom, är utelunch köpt ute men äts hemma ute.
Igår blev målningen klar med det mörka. Jag målade knutbrädorna med grundfärg. Idag ska de målas med den ljusa färgen. Sedan kommer de kanske upp imorgon. Hur som helst det går framåt med vårt projekt.
Jag funderar nu på att göra en rabatt (med växter i, faktiskt) på långsidan/baksidan.
Jag kan inte bestämma mig för om jag ska göra en rabatt som är låg eller en som är högre upp? Men jag vet att jag vill använda vårt gamla trappräcke som spaljé. Det som inte står på högkant blir lite lågt som spaljé då. Jag har tänkt att fästa det i väggen med en distans på cirka en decimeter. Och i jorden. Funderingarna får gå vidare.
Tankarna går också kring vilka växter jag ska ha i. Även om mamma säger att jag numera är ganska duktig på växter. Men mamma har fått en stroke, hon vet inte riktigt vad hon pratar om alltid. Fast hon återkommer till just det, att jag inte dödar allt längre. Och busken knoppar fortfarande, som mamma förutspådde. Om än lite långsamt mot andra år. Jag har fyra klematis som jag planterade förra året på framsidan. De lever ännu.
Men då vet jag inte om jag vill ha så mycket mer klematis. Det jag vet är att rabatten bör vara fyra meter lång. Då går den under hela fönstret. Och möter minstingens obyggda (än så länge) altan. Den är större än vad bilden visar med spaljé då. En klätterros kanske jag skulle klara. Jag vill också gärna täcka hela rabatten med typ täckbark. För jag vill inte rensa ogräs. Och det finns inget värre än ovårdade rabatter.
Jag får fortsätta planera helt enkelt. Första steget, ska det bli en rabatt? Om ja, ska den var låg eller hög? Sedan får vi se. Och så hoppas jag på en utelunch idag med. För vädret ska vara ännu bättre idag.