Det är vad jag klarar i kroppen. I huvudet vill jag så mycket mer. Jag har börjat lära mig att det är en sak som fungerar. Igår var det att åka till mamma. Resten av dagen satt jag på en blåsig altan i solen.
Besöket hos mamma var mysigt. Det fungerar så mycket bättre när hon får ligga kvar i sängen och vi sitter i dörröppningen. Det blir inte så mycket konversation. Mer monolog. Men igår så svarade hon på att hon ville gå ut på en promenad när vädret tillåter.
För det får man. Det är besöksförbud men man får hämta sina anhöriga och gå promenad. Vilket känns tveksamt eftersom jag måste putta rullstolen. Jag är närmre än två meter då. Mamma mår bra av det så jag tänker inte påpeka det galna för någon ansvarig. Sedan att enhetschefen stack ut och påpekade för oss när vi satt i dörröppningen att man inte får gå in det är en annan sak.
Tyvärr så är hon nog inte riktigt klok. Det är hon som har ordnat så vi inte kan besöka mamma och äta tillsammans. Först sa de att det endast är fyra anhöriga som får komma på besök i de allmänna utrymmena. När jag då påpekade att jag kan vara besökare åt andra på boendet så ändra hon det till max två anhöriga.
Jul och andra högtider är uteslutna om vi inte sitter på mammas rum hela gänget. Och tar med egen mat eller låter bli att äta tillsammans. Just den personen förärade oss med att visa sig igår. Hon har aldrig visat sig innan. Hon har endast pratat med mig på telefon. Hon hade ingen namnskylt. Inga arbetskläder. Och ni ska inte tro att hon presenterade sig.
Jag kan också tänka positivt. Att hon är jätteklok. Hon är bara rätt person fast på fel plats. Så säger vi.
Vi var också hos mammas bror och kollade in hans garage. Han tycker om att skruva, då behöver man ett stort garage. Vilket han har. Ett med tre portar. Det var kul att få lite privatvisning. Ett väldig välordnat garage måste jag säga.
Jag önskar er alla en bra dag. Idag ser det ut som att det ska vara uppehåll. Även att de lovat upphåll, men idag så tror jag på prognosen.