Nu är jag hemma igen. Resan denna gången blev annorlunda men jag var inte hemma när jag skulle. Jag reste strax innan elva och skulle vara hemma kvart över sju. En lång resa oavsett. När jag sitter och väntar på att åka från mitt semestermål kommer första notisen. Ditt tåg är inställt!
Jag är så van så det vara bara att inse att det blir en annorlunda resa hem också. Jag hade redan ersättningsbuss första sträckan. Den skulle ta 45 minuter enligt SJ. Jag visste att den tog längre tid. Mycket riktigt. Bussen avgick sex minuter före utsatt avgångstid. Bussföraren hälsar välkommen och meddelar att resan kommer ta 50-55 minuter.
Den tog 60 minuter. Vilket innebar att jag hade tre minuter på mig för mitt byte. Fast det var lugnt. Det var ju ny buss, de stannade på samma ställe. Det var lite förvirrat på platsen. Bussföraren visste inte vart han skulle. Han höll på att ringa runt. En stund senare så får vi gå ombord och vi sitter alla utan någon bredvid oss.
När vi åkte en stund så kommer beskedet att vi ska åka med till Fagersta. För det finns inget tåg till oss i Hornsdals bruk. Ingen berättar varför. Senare får jag reda på att det är ett växelfel. Inga tåg kommer fram. Det bästa av allt är att jag borde inte ens åka denna sträckan. Men det är banarbete på sträckan jag borde åka. Och det är det varje sommar. En rundtur i Sverige blir det alltså då.
Jag börjar inse att jag kommer bli MYCKET sen till min anslutning i Hallsberg. Jag börjar kolla alternativ. De är inte så roliga. Om jag har tur så är jag hemma 21.15. Om jag har otur så är jag hemma 23.15. Har jag väldig otur så kommer jag inte hem alls idag. Med stor sannolikhet så hade det blivit 23.15 då det var ytterligare en anslutning till innan jag var på sista tåget.
Jag ringer maken. Maken säger direkt jag hämtar dig i Hallsberg. Så jag vet att du kommer hem idag. Till Hallsberg är det 2,5 till 3 timmar att köra från oss. Jag tycker det är lite onödigt. Jag säger att jag ska kontakta SJ och återkomma.
Efter en lång vända med SJ så säger SJ om du kan bli hämtad i Hallsberg så är det nog bäst ändå. Jag fick tillbaka hela biljettpriset för den resan och ny biljett till Hallsberg. För nu är jag bara på bussen än så länge, till Fagersta. Det blev alltså bestämt att maken hämtar mig i Hallsberg. Nu är klockan tre någon gång på eftermiddagen.
Det är svårt att göra bedömningar så långt innan. Men jag har också vanan över hur det brukar bli när jag åker tåg. Jag har personen som brukar skämta om att så länge man inte är på samma tåg som Josefin så kommer man fram i tid. Jag ville inte vara hemma efter elva på kvällen. Att resa i över tolv timmar är tufft för vem som helst. För mig är det nästan ohållbart.
Bussens toalett är låst. Det finns ingenstans att gå på toaletten. Jag tänker att det löser sig i Fagersta. Vi bör vara där någon gång efter tre. Det var hundra grader på bussen (jag överdriver så klart). Då vill man gärna fylla på med vätska. Jag drack försiktigt men man kan ju inte svimma av värmeslag. Ofrånkomligen behövde jag en toalett.
Väl framme i Fagersta så ser jag på långt håll när bussen svänger upp mot stationen att den är stängd. Stora lappar på dörrarna som berättade att det var stängt på grund av covid-19. Bara att bita ihop. Jag satte mig på en bänk och åt lite. Nu är klockan tjugo över tre och jag tänker för mig själv, det är lugnt. Tåget kommer 16.02. Jag klarar mig tills dess.
Halvfyra så kommer det en ny notis. Vet inte ens vilket i mängden längre. Tåget försenat, ny beräknad avgångstid 16.59. Då kom paniken. Jag behöver en toalett. Stationen är stängd. Restaurangen bredvid är igenbommad och till salu. Jag ser en lite träddunge och funderar på allvar att bredvid vägen och spåret försöka gömma mig där.
Jag sansar mig och går till Glasklart. Butiken som säljer glasögon och frågar om de vet någon publik toalett. Det fanns inga sådan. Men jag fick väldigt gärna låna deras. Jag var inte ödmjuk och snäll alls. Ja, tack, det gör jag gärna. En kund i butiken säger då att det kostar 200 kronor. Mitt svar: Det betalar jag gärna efter att ha rest sedan kl elva och antagligen inte kommer få tillgång till toalett på länge än.
Den lättnaden!
Sedan så kom faktiskt tåget. Sent men inte så sent, halvfem blev det. Jag är nu lugn att det ändå inte blir försent hem. Maken är på väg till samma plats som mig. Jag har inga mer byten. Jag inser att om jag skulle hela vägen hem så var vi nu så sena att det blivit efter elva innan jag varit hemma.
Jag tog rätt beslut. En av anledningar till beslutet var också för att tågen som jag kunde åka med hade ingen servering. Det visar sig bero på covid-19 när jag kommer på tåget. Att åka så länge och inte veta om man får tag på middag var heller inget alternativ. Nu kunde jag och maken äta på vägen hem tillsammans. Jag har världens bästa man, som släpper allt han håller på med för att hämta mig borta i änna vänna världen.
Vi var hemma strax efter nio på kvällen. Alltså samma tid som om jag hade hunnit med resten av min anslutningar. Lite drygt två timmar sen. Så skönt att det inte blev drygt fyra timmar. Vi stannade också på vägen och åt mat då. Och det hade jag inte fått om jag åkt tåg.
Vi stannade och beställde maten ut till bilen. Då beställer man via appen och behöver inte röra någonting utanför bilen. Maten kommer och jag ber maken öppna sin dörr lite. Han står så att han har ingen parkering bredvid. Han sitter och äter. Han har pommes i handen och rätt som det är tittar han ner och ser klegg på magen. Han säger: Va, vad är det där? Har det trillat ut ur munnen på mig. Han lyfter hamburgerboxen som står på mittkonsolen och ser om den är kladdig under. Sedan vrider han huvudet åt vänster.
Då är det fågelbajs på dörren och hans mage! Att han inte dog då. En fågel bajsade precis när han öppnade dörren och det blev på dörren och in på honom. Hur stor är sannolikheten för det? Så klart var han tvungen att gå in och tvätta av tröjan och händerna. Helst hade han velat tvätta hela sig (i handsprit).
Ingen mat var i närheten av där det kom. Det blev bara på maken eller fågelbajsmannen som han nu kallar sig själv. Det enda han kunde tänka på tills vi var hemma var fågelbajsen och duschen. För det blev det en direkt vi kom hem, dusch för maken.
En annorlunda resa med många vändningar blev det. Men nu är jag hemma. Maken och jag är tillsammans igen. Jag har haft underbara dagar med mycket god mat och härligt sällskap. Nu blir det vardag igen. Den nya tvättmaskinen är igång med sin första tvätt. Maken var till och med och satte på den. Nyfiken som han är (och han vill se att fågelbajströjan tvättas).
Jag önskar dig en fin dag. Njut av solen och ta hand om dig!