Jag orkar inte vänta. I år så har jag en otrolig längtan till julen. Jag älskar julen och brukar alltid längta. I år är det ännu mer. Jag trodde inte det var möjligt men tydligen kan det vara det. Då är det ändå tiden innan som jag tycker är bäst. Att jag inte orkar vänta blir ju bara konstigt för det är ju snart som är det jag längtar till.
Innan advent och alla förberedelser innan. Alla ljusen som kommer upp i mörkret vid advent. Kanske lite snö på marken. Adventsgranarna i trädgårdarna. Jag har ingen gran själv men alla andras är väldigt fina. Vi har ljusslingor lite här och var. Det är det absolut mysigaste, med allt innan.
I år kommer det bli som förra året. Julbord hemma med barnen för att fira vårt traditionsenliga julbord. Det är jättemysigt. Förra året hade vi inget val. Och vi fick precis allt som vi ville ha på julbordet. Problemet är att en del av charmen är att inte veta vad som kommer finnas. Och om det är riktigt gott eller inte. Jag tittar på massor av olika julbord. Kanske att jag åker iväg själv någonstans.
Jag tittar också på massor av julklappar. Då fyller ändå äldsta sonen år i början på december. Jag tittar ändå mer på julklappar. Det är något speciellt med julen. Att få dela glädjen med den man ger till. Jag älskar julen. Att fylla år tycker jag om också, eller att andra gör det. Inte för att jag inte tycker om att bli äldre, utan för att jag tycker det är väldigt roligt att ge. Att hitta den där perfekta presenten som personen inte själv riktigt visste att den behövde. Det är glädje, äkta glädje.
Maken gör vad han kan för att hjälpa mig med allt. Han hjälper mig med godissuget. Han både köper och äter för att hjälpa mig. Han hjälper mig att bestämma julklappar. Jag har hittat fler till minstingen än äldsta. Han får inte hjälpa till med sina egna. Jag tror att jag lyckats överraska honom varje år. Eller varje år som vi inte köpt något gemensamt till oss. Vilket har hänt. (Ofta med en egen till honom i alla fall.)
Igår åt vi plockmat till middag. Allt för att maken ska hjälpa mig med mitt godissug. Brieost på kex. Mumma. Jag åt upp hela brieosten själv. Med tomatmarmeladen. Mycket gott. Sedan att maken råkade se att det fanns julskinka i delidisken var bara en bonus. Både för honom och mig. Det var julmusik och knäckemacka med julskinka tillsammans med ost och marmelad. Dock inte på samma. Det är inte november än och vi har börjat med julmaten officiellt nu. Till mitt försvar (som jag inte behöver) så hade jag inte äppelmos på skinkan med rödbetssalladen och senapen. Jag hade bara rödbetssallad och senap på skinkan. Jag kommer alltså kunna uppgradera med äppelmos och vörtbröd vad det lider.
Julmusten är inköpt men oöppnad. Det blir också uppgradering när vi närmar oss julen. I år kommer det att bli en fullskalig jul. Just nu längtar jag så det värker i kroppen. Kanske att det kommer bli jobbigare ju närmare det kommer. Eftersom det blir första julen utan mamma. Jag har två snögubbar i källaren som jag köpte i början på året. Snögubbar som får bo hos oss och inte mamma. Kanske det också är därför som jag längtar så. För att jag måste se till att verkligen njuta av denna julen, för mammas skull. Jag vet inte, men längtar gör jag. Snart är det jul.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.