Igår så skulle maken bort på kvällen. Det brukar vara jag som åker iväg. Det är ett fåtal gånger som maken åker iväg själv. Oftast den gången han åker iväg för sin oktoberpicknick. Annars är vi iväg tillsammans när han åker iväg. Jag kan åka iväg både för att vara med vänner, arbete eller andra uppdrag. Nu var det han som åkte iväg och jag var hemma.
Vilka bekymmer han hade. Han skulle vara borta en HEL kväll. Jag och minstingen skulle behöva lösa mat själva. Hå, hå, ja, ja, undrar om det kommer lösa sig? Kommer det bli lunchlåda åt minstingen om ni gör quesadillas? Kommer den bli god att värma? Jag har köpt extra ost. Det finns purjolök. Vill ni ha sallad. Kanske det är bättre att han (minstingen) gör matlådan från lunchen istället för er middag?
Snart kommer han få en hjärtinfakt för att han är så omtänksam. Han hade inte varit lika bekymrad om det bara varit minstingen. Men nästan. Till slut fick både jag och minstingen säga ifrån, att det kommer lösa sig. Vilket det också gjorde.
Eftersom maken sett till att det blev en matlåda från lunchen så valde jag och minstingen att trycka i oss alla quesadillas till middag. Det blev supergott. Vi gjorde med ost, tunt skivad purjolök samt strimlad kyckling. Till det en sallad på rödlök, gurka, tomat, bladspenat och minstingen hade också paprika. Minstingen hade dessutom en quesadilla med lite blåmögelost i. En lyxmiddag som var väldigt enkel.
Dessutom så ackompanjerades måltiden av de fina liljekonvaljerna som jag fick av finbesöket häromdagen. Det doftar ljuvligt i hela huset av dessa godingar. Liljekonvaljer kommer för alltid påminna mig om mammas födelsedagsbuketter till mig. Hon brukade komma med en STOR bukett varje år.
Kära make, jag och minstingen, klarade av att göra middag igår. Vi tyckte det var jättegott och minstingen hjälpte mig då ryggen var lite paj. Vi plockade också undan och diskade efter oss. Jag är glad att du hade en fin kväll på ditt håll. Jag hoppas att även du som läser min blogg hade en fin kväll igår. Om du inte ätit quesadilla innan så är det dags att göra det.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.