Jag hade inte behövt säga något så jag skäms inte jättemycket. Jag är bara ärlig. Jag har hela tiden sagt att jag inte gullar med mina växter. Allra minst med dahliorna. Förra året så fick de gull och det inte bättre än utan gull. Blev snarare värre. Bladlöss och gängliga och sedan blåste de sönder.
Blåsten kanske jag inte kan skylla på gullandet. Men jag bestämde ändå att det blir inget mer gull med dahliorna. I höstas åkte de in i förrådet. Några upp ur landet och resten bara in i krukorna.
Nu har jag varit hos min svägerska. Jag har sett hennes gullande. Hon är fantastisk på att ta hand om sina dahlior. Alla knölar är i påsar för att få sugrötter. Hon har små krukor med sticklingar på diverse saker. Hon gör ett otroligt bra jobb.
Min svägerska och jag köpte nya knölar i mars någon gång. Självklart har hennes hamnat bland alla de där fint uppmärkta påsarna. Medan jag avslöjade att mina var fortfarande kvar i sina påsar.
Det var då jag fick skämmas. Mina två knölar måste ju också få i alla fall minimum av vad en växt kan förvänta sig. Jord. Idag måste jag se till att dem får jord. Det kan väl ingen påstå att det är att gulla? För de kommer inte få någon påse. Det blir direkt i krukan och sedan kvar i förrådet.
Dagens ord: Bättre. Jag kan bättre!
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.