Tack vare bästa svägerskan så fick jag reda på att en av min dahlior var sjuk. Hon hade en ny knöl med misstänkt sjuka och rådfrågade mig. Jag som aldrig hört talas om bakterien svarade så klart det men också att det såg ut som min. Utan henne så hade jag nog grubblat lite till. För jag funderade på vad som kunde vara fel med den.
Enda skillnaden, var att min knöl var från förra året. Tack och lov i kruka. För tydligen så måste knöl och ALL jord brännas. Naturligtvis var det en av min allra finaste dahlior förra året. Tack och lov hade favoritbutiken flera. Nu har jag en ny som jag hoppas är smittfri och kommer ge lika mycket glädje som den gamla förra året.
Maken hjälpte mig att bli av med den gamla. Det var ett projekt. Först för att det var från en av de största krukorna. Säkert på 60 liter. Två stycken som behövde lyfta och få över i säck för att slänga på brännbart. För det andra så trodde maken att han skulle bli sjuk om han råkade nudda jorden eller fick något på sig. När påsen då går sönder lite och det sippra ut jord, då lämnat maken mig.
Jag får ta bort jorden och han springer och hämtar en större och kraftigare soppåse. Allt för att all smitta ska hålla sig borta från mina andra knölar (honom). Jag gullar ju inte så mycket med mina dahlior men självklart så tar jag hand om dem som är sjuka. Tyvärr så gick den inte bota men den behöver inte smitta andra.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.