Makens dilemma med att inte ha kontroll. Jag har flera gånger skrivit om makens alla saker som han behöver kontrollera. Bland annat så kollar han ju ytterdörren varje kväll (några gånger) innan vi lägger oss. Han har en rundtur innan han kommer upp. Vilket passar bra, för då hinner jag tvätta av mig innan han kommer och vi borstar tänderna. Det gör vi tillsammans. Som vilket annat normalt par som helst, eller?
I helgen var vi inte hemma. I helgen var vi bortresta och allt var kollat och dubbelkollat. Spisen var avstängd, gasen var av. Kylskåpet stängt. Allt som kan vara ett problem, var kollat. Han kollade inte strykjärnet men det var heller inte använt så det var han nog lugn med att inte kolla. Han kollade däremot dörren. Alltid dörren. Skulle han glömma det så tror jag vi skulle få vända.
När vi är på väg så ringer äldsta sonen. Han har varit sjuk i Covid. Han har fått all service från mig och ibland maken. Han har varit ännu mer isolerad än innan alltså. Då han har haft sämre smak och lukt så ville han inte ha sitt helggodis. Han tyckte det var onödigt då han inte kände smak så mycket. Problemet kom när han då började smaka lite igen.
Därför ringde han. Han har varit sjuk. Han borde inte träffa andra samt han vill inte gärna handla på tider han inte handlat innan. Jag förslår att jag ordnar att någon fixar åt honom. Men han föreslår att han kör själv och hämtar hos oss. Han har nyckel. Jag säger att det är en bra idé. Han kommer ut lite och han kommer inte träffa någon. Sonens problem löst.
Nu kommer makens problem. Kommer sonen låsa dörren? Tänk om han glömmer? Jag säger till sonen att han inte ska glömma låsa. Maken vill ha det bekräftat två gånger till. Sonen blir lite störd och maken inser att han inte ska påpeka det igen. (Innan det är ett problem på riktigt.) Vi lägger på och allt är frid och fröjd. Kan man tro när man är gift med någon som inte är paranoid.
För trettio sekunder efter samtalets slut så kommer maken på att sonen har hostmedicin. Hostmedicin som innehåller morfin och alkohol. Man får inte köra bil då. Vet sonen det? Jag försöker lugna maken med att sonen inte tagit någon hostmedicin sedan i tisdags. Han tog bara i tisdags. Maken blir inte lugnare för det.
Han ringer alltså upp äldsta sonen för att kolla. En minut efter jag och sonen lagt på. Hej, du vet ju att det är alkohol och morfin i hostmedicinen. Så jag antar att du räknat ut att du inte får köra bil när du tagit den. Nej, svarar sonen, det visste jag inte. Med det svaret så blev det befäst att maken kommer aldrig vara lugn någonsin igen. Han måste kolla och åter kolla alla parametrar som kan vara en orsak till problem.
Nu vet sonen att han inte kan ta medicin utan att kontrollera att man inte kan köra. Eller snarare han vet att han inte kan köra med den specifika hostmedicinen. Han talade också om för maken att han inte tagit någon sedan i tisdags och enbart på tisdagen. Vilket var tur, för då kanske jag kan få maken till att vara tillräckligt lugn tills det är lämpliga tider att ringa någon att kolla parametrarna. Vore inte så kul om han ringde kl 04.00 när han vaknar i panik över något han kommit på som kan vara ett problem.
Man lär sig något nytt varje dag. I helgen så lärde sig sonen att han inte får köra bil på hostmedicin. Maken lärde sig att han kan inte fråga för många gånger. Jag lärde mig att jag borde ha vissa samtal utan att de är på högtalartelefon.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.