Haddock och hans svordomar har hållit sig borta sedan sist. Men Kalle Anka är här titt som tätt. Häromkvällen var han här ganska länge. Maken byggde i köket och jag gjorde något annat. Antagligen satt jag bara och vilade eller pratade i telefon. Hur som helst maken byggde. Det som skulle göras denna gången var en skyddsskiva för spishällen.
Spishällen kommer ju ligga synlig underifrån. Alltså inne i översta lådan. Den kommer inte gå ner under i själva lådan. Bara vara synlig om du tittar in. Och därför måste den skyddas. Säg att du skulle ha redskap i den lådan. Då finns risken att något fastnar när man öppnar och stänger lådan. Det får alltså inte ske och därför behövs en extra skiva som skydd.
Detta är inget som kommer med. De som tillverkar skåpen vet ju inte om det ska vara häll eller hel spis. De som tillverkar hällen vet inte i vilken typ av skåp som den ska sättas. Alltså får man göra den själv. Vilket maken gjorde häromkvällen. Och Kalle var med nästan hela tiden.
När maken kommer in arg som ett bi och låter som Kalle Anka för att han INTE har sågat av sig benet. Då blir man lite fundersam. Han går alltså och låter som Kalle för att han har benet kvar. Kalle var också med länge så jag ville inte fråga varför han var arg över att ha benet KVAR. Det fortsatte. Och han sprang in och ut. För Kalle fick ju heller inte till det på millimetern. Så han var tvungen att ta till sänksågen igen för att ta bort en halv millimiter. Det brukar Kalle komma på besök för. Att det behöver tas en millimeter till. Så det förstod jag.
När maken var klar och Kalle hade lämnat oss så frågade jag varför han var så arg över att ha alla ben i behåll. Det var för tidigt. Kalle kom tillbaka. Kalle: Hur är det möjligt att jag kan såga vad som helst och varken ben eller armar har försvunnit? Men när jag ska kontrollmäta med måttbandet så åker det in och klämmer fingret så det amputeras! Hur är det möjligt? Ett måttband! Klämmer! Fingret! Men armar och ben är intakta trots allt sågandet!
Han fick alltså en blodblåsa på fingret av måttbandet. Och Kalle var med oss nästan hela kvällen. Så kan det gå när maken kommer in och är arg för att han INTE har sågat av sig benet.
Räkorna blev väldigt lyckade igår. Mamma mumsade i sig två stora räkmackor och ett gäng bara räkor. Sedan blev det kaffe och choklad efteråt. En nöjd mamma gick till sängs. Glada nyheter dessutom. Isoleringen är hävd på boendet. Nu är alla som blivit sjuka friska och de får se tillsammans i matsalen och dagrummen igen.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.