Jag har ju gått och blivit med klimatångest. Både bra och dåligt. Jag tänker på många småsaker som faktiskt kan göras bättre. Även om det till viss del är ett problem för ångesten. Att jag insett att så många där ute inte bryr sig om att göra småsakerna. Utan tycker att det är flyget (om de kör bil) eller industrin (för allt annat) som är problemet. Aldrig en själv. Medan jag tyckt att alla gör väl vad man kan för att det ska bli bättre. Insikten om det gav mig ångest.
Den gör att jag också försöker att inte hålla igång bilen på jobbet. Vi kör på miljöbränsle, HVO, men det bästa är att bilen inte är på. Dock så måste den vara igång ibland. Att öppna bilen släpper in all kyla. Då behöver bilen vara igång för värmen. Den har också luftfjädring som äter av batteriet, vilket gör att det är bra om bilen är igång. Jag stänger dock av den så mycket jag kan utan att det ska drabba kunderna eller bilen negativt.
När det kommer till kläder så försöker jag använda alla plaggen tills de slits sönder. Eller skänka/sälja vidare för att någon annan ska kunna göra det. Nu har jag dock gått ett steg längre, att jag inte ens gör mig av med utslitna plagg. Som jeans. Jeans håller till och börja med väldigt länge. Till slut så blir de väldigt tunna och går sönder. Jag vet inte hur många jeans jag har som är trasiga som ligger i lådor där hemma. Eller ben som är avkapade för att de blivit förkorta. Benen är inte så slitna men chaps är inte så moderiktiga att använda.
Ännu värre är väl att jag sparar på lakan som gått sönder. Som jag tänker att jag kan göra något med. Det vore inte illa om jag faktiskt gjorde något med allt. Problemet är ju att jag inte gör det. Det ligger bara i lådorna.
Det är inte brist på idéer. Det har jag hur många som helst. Man skulle kunna göra förkläden, lapptäcke, matta och en massa annat av jeansen. Lakanen skulle man kunna göra tvättlappar, bomulsrondeller, virka med, ja, den listan kan också göras lång. Det enda som händer är att lådorna blir fullare och fullare. Ångesten blir större och större.
Jag vill så gärna göra något av allt detta. Jag vill inte slänga. Kläder är en av de största miljöbovarna vi har. Att köpa nytt hela tiden och bara slänga är inte hållbart. Därför fylls låda efter låda. Precis som ångesten.
Hur gör du? Sliter du ut dina plagg? Om du inte kan det ser du till att någon annan kan göra det istället? Hjälp mig lindra ångesten!
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.