Hur är vi nakna? Som kvinna har upplevt det som ett problem att vara naken. I alla situationer. Att gå till gynekologen är inget som är trevligt. Mest för att det används kalla verktyg men också för att man klär av sig. Att sola topless är inte accepterat av alla. Det finns mycket som är skam med att vara naken.
Jag tycker nödvändigtvis inte att alla ska vara nakna. Jag tycker dock att alla har rätten att kännas sig bekväma nakna. Det är det långt ifrån många som gör. Att gå till ett allmänt omklädningsrum gör inte alla. För där behöver du visa dig med alla dina brister och fördelar. Fördelarna som du ofta själv inte ser. Du ser bara bristerna. Du kan tycka att dina valkar på ryggen är ett problem. Medan någon annan som kämpar med att gå upp i vikt skulle älska att få ha valkar.
Vårt ideal är fortfarande att man ska vara smal som tjej. Särskilt med kläderna på. Du får inte har för mycket muskler. Särskilt inte utan kläder på. Du ska vara lagom lång och lagom sminkad. Det finns många delar i hur vi borde se ut i dagens normer. Det har ändrats många gånger genom tidens gång. På romartiden var det viktigt att vara av större format och icke solbränd. Det visade på att du var rik nog att äta och slippa jobba i solen. Det smala idealet har pågått alldeles för länge om du frågar mig.
Något som inte är ändrat är vad vi tycker om målade nakna kvinnor. Ofta så målas kvinnor med valkar, putmage och hängande bröst. Vad jag vet så rynkar ingen på näsan då. Många tycker att det ser bra ut. Jag har nog aldrig sett en naken kvinna målad som väldigt smal. Utan de har målats minst med kurvor. Inte några väldigt smala som inga kurvor syns på. Sådan som idag är idealet hur vi borde se ut. Varför målar vi inte nakna kvinnor efter idealet?
Är det för att vi egentligen tycker om kurvor? Är det för att vi egentligen vill ha lite extra hull på kroppen? Jag vet inte. Jag bara reflekterar över hur vi alla tänker på hur vi ser ut. Och aldrig tycker att vi är bra nog. Det finns alltid något att ändra. Det jag vill ändra just nu (förutom några pandemi-kilo) är att mina bröst blir lika. Att ha ett som är en boll och ett som är naturligt är verkligen inget jag är bekväm med att visa mig naken för andra. Jag tycker det är jobbigt nog för mig själv.
Det kanske är mer okej att tycka att ett bröst som faktiskt har tagits bort ska återställas än att lite extra kilon ska bort. För de extra kilona är ingen fara för min hälsa. Det är bara kläderna som sitter sämre och upplevs jobbiga. Oavsett så är jag inte helt nöjd med att vara naken, för mig själv eller andra. Vad är anledningen till det? Om vi uppskattar kurviga kvinnor på målningar så borde vi uppskatta det i verkliga livet också, eller?
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.