Under många år har jag inte tyckt om att se mig själv naken. Att vara naken har alltid varit svårt bland andra. Eller svårt, det är nog mer en svensk norm att man ska inte visa sig för mycket. Jag tillhör kategorin som inte skulle bada på en nudiststrand. Jag har alltid tidigare kunnat byta om i omklädningsrum utan problem. Att basta med andra kvinnor har heller aldrig varit något konstigt.
Att sedan röra sig på en strand med bikini eller baddräkt har alltid varit en självklarhet. Jag har aldrig haft några direkt osäkerheter kring det. Sedan har det funnits vissa saker som man själv brytt sig om. Sådant som jag inte varit nöjd med men kunnat göra något åt. Enkla småsaker. Kan inte ens ge ett bra exempel.
De senaste fem åren efter mastektomin så har jag inte varit mig själv. Jag har varit mycket obekväm med mig själv. Jag skulle aldrig byta om öppet i omklädningsrum. Jag har badat en gång offentligt under dessa åren. Det var för ett år sedan och jag var en bit på väg med hur jag såg ut. Jag hade då genomgått två operationer för att försöka få till ett bra resultat rent kosmetiskt. Det var hemskt. Jag var mer under vatten än över. När jag var över hade jag hela tiden badrocken på. En hemsk känsla som kröp i hela mig.
Att vara naken då inför mig själv var det absolut värsta. Att maken såg mig gick bra. Han har varit väldigt uppmuntrande under hela min resa, innan, under och efter cancern. Jag tror aldrig att maken skulle tycka något annat än att jag är vacker. Med eller utan bröst. Med eller utan armar, eller vad som helst. Det är mig han älskar och jag känner det verkligen. Det är jag själv som var värst att visa mig för. Jag har undvikit att titta på mig själv naken under alla dessa åren. När jag gjort det så har det varit groteskt.
Tills nu! Jag väger några kilo mer. Min kropp är mer slapp, utan träning. Ändå så är jag mer nöjd än vad jag någonsin varit. Här i Bratislava så har badrummet speglar på flera väggar. Det spelar ingen roll hur du står i duschen så ser du dig själv i spegeln. Helkropp i vinkel då speglarna är på flera väggar. Du ser dig själv mycket mer än bara rakt framifrån. För första gången på länge så tittade jag faktiskt noga på mig själv naken.
Jag är så nöjd med min kropp! Jag gillar allt jag ser. Det spelar ingen roll med allt som är förändrat (som är på grund av träning och missnöje, då jag ätit annorlunda och tränat noll). Det spelar ingen roll vad som varit, NU är jag mycket nöjd. Jag har TVÅ bröst som ser liknande ut. Jag ser fram emot sommaren när jag kommer vara nöjd med mig själv och kunna gå med ett linne eller bikinitopp. Att känna att det är JAG igen.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.