För flera månader sedan så lyckades jag bita mig i läppen. Mitt på underläppen. Vet inte hur jag lyckades. De få gånger jag har bitit mig i läppen så har det varit på sidan av munnen. Nästan mer insidan kinden. Nu bet jag alltså mig mitt på underläppen. Det gjorde ont utav bara den. Det började inte blöda, det gjorde bara ont.
Det brukar sitta i ett tag och sedan försvinner det. Det brukar också bli som att man aldrig hade gjort det. Denna gången blev det inte så. Det har blivit jättekonstigt. Jag tycker det men jag kanske har fel. När den försvunnit och jag tyckte det blivit bra efter lång tid så gick det en vecka utan några känningar alls.
Sedan fick jag en blåsa. På exakt samma ställe. Den blåsan blev så vansinnigt stor att den var nog 5 millimeter i diameter. Jag kunde inte äta eller dricka, för den var i vägen. Den var till besvär utan mat och dryck med. Den fastnade i tänderna. Mycket obehagligt. Sedan försvann den också. Tog några dagar och sedan var den en liten kula bara. Som en knappnål, så den kändes ändå som att den var stor i munnen. Har du känt så också? Man tror man har världens böld och när man tittar så hittar man knappt var den är i munnen.
Blåsan var en böld och det var obehagligt. Maken trodde så klart att jag skulle dö och jag behövde uppsöka vård. (Vilket jag inte gjorde). När sedan blåsan försvann så tänkte jag att nu var det klart. Så fel jag hade. Den där blåsan kommer tillbaka hela tiden. Den har aldrig blivit så stor igen. Nu är den mer som en liten kula som varierar lite i storlek och ibland finns den inte alls.
Jag har funderat på vad det är som gör att det aldrig läker. Jag har under denna tiden dessutom ätit en penicillinkur för att inte kunna få en infektion när bröstet gick sönder. Jag var dessutom sjukskriven och tog det lugnt. Ändå så har den här blåsan kommit och gått.
Jag ska jobba heltid men lyckas inte med det. Som tur är så bestämmer jag själv hur mycket jag behöver jobba. Det är inkomsten som blir mindre men hälsan är viktigare så inget svårt val. För det skulle kunna vara en anledning, att jag jobbar mer än jag klarar av. Det passar dock inte med att jag var helt sjukskriven och tog det lugnt.
Det kan också vara kroppen som är stressad för att jag sover dåligt och nu när jag ska jobba heltid så har påslaget av stress blivit för mycket. För kroppen, för i huvudet så känner jag ingen stress. Där är det mer att det blir som det blir. Jag har inkomster så jag riskerar inte att bli av med varken mat eller tak över huvudet. Kommer dock inte kunna göra ett takbyte utan planering och sparande innan.
Blåsan och jag kommer nog få stå ut med varandra ett tag till känns det som. Eller det blir väl jag som måste stå ut för blåsan verkar ju trivas finfint. Jag är nog inte ensam i världen om detta genom heller. Stress är nog troligaste förklaringen för min psoriasis har blivit värre med. Som brukar komma av eller efter stress.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.