När man bråkar

Om man ska bråka så är det väl smart att välja sina tillfällen. Maken och jag bråkar inte så ofta men det händer. Eller det kanske är att ta i, vi har meningsskiljaktigheter om hur man ska göra.

Tvätten sköter jag. Så där kan jag göra hur jag vill utan att det är någon diskussion. Det händer att maken måste hjälpa att hänga en tvätt. Om det har hänt något akut med äldsta sonen till exempel och jag måste åka hemifrån. När maken hjälper mig så får jag stålsätta mig att tvätten hänger ”fel” när jag kommer hem. Inget bråk alltså. Jag går oftast ner och hänger om tvätten, men jag säger inget.

Med disken är det annorlunda. Disken är makens territorium. Dessa två sysslor är det enda som är uppdelat. Allt annat delar vi på att sköta. Maken tycker verkligen illa om att tvätta så då har jag den. Diska tycker vi nog ganska lika om. Tråkigt men inget man dör av.

Eftersom maken sköter disken så borde jag hålla mig därifrån. Jag har lite svårt för det. För maken vill inte öppna diskmaskinen och ha alla våningarna ute. Det vill jag. Disken torkar bättre då. Och det blir fräschare i diskmaskinen. När jag ställer upp så kommer maken och stänger. Nästan stänger, liten glipa lämnar han.

Hans anledningen är för att någon (han eller minstingen) kan gå i den öppna diskmaskinen. Jag tycker att det är osannolikt. Så då öppnar jag igen. Problemet är att han är så mycket i köket så han får ofta sista ordet med att den är stängd. Om man måste bråka så är det ändå ganska harmlöst med att öppna och stänga diskmaskinen.

Vilket inte är varje dag för oftast så tar maken ur diskmaskinen och låter allt som inte är torrt ligga på tork på bänken. Då finns inget behov av att öppna och stänga luckan. Men jag tror egentligen maken bara är taktiskt för då blir det oftast jag som lägger in allt i skåpen. Det som inte torkar är oftast mina plastbunkar som han inte har full koll på vart de ska än.

Igår var en öppna, stänga dag. Jag ordnade mycket disk och satte på en maskin. Jag öppnade då också eftersom det var jag som ordnat disken. Men det hjälpte inte. Maken var där och stängde ändå.

Det var väl värt bråket för disken var från wienernougaten. Mycket god blev den. Jag kan rekommendera att använda hälften av den mörka chokladen med havssalt. Det blev pricken över i. Försvinnande god så trots att det är jul snart, så har det gömts en burk så det finns i alla fall på julafton.

Provsmaka måste man. Jag låter det vara osagt att hela fatet var fyllt med ”kanter” från början.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *