Det har nog alla varit med om. Nu har det blivit mer tydligt för mig hur tiden inte är tillräcklig, inte om jag ska hinna allt som skulle behövas göras. Jag är väldigt glad och tacksam för att ingen kan ändra tiden. Jag är glad och tacksam för att tiden är lika för alla. Vi har alla 24 timmar på ett dygn.
Saken för mig är att jag måste prioritera vilan framför annat. Som att träna. Det var länge sedan jag tränade. Då menar jag inte cykla till jobbet eller ta en promenad. Jag menar ett högintensivt träningspass när man svettas i mängder och är helt slut efteråt. Det var väldigt länge sedan. Vilket jag saknar.
Nu har jag börjat jobba på sjuttiofem procent. Vilket jag älskar. Dock så kommer det med val, val som jag inte helt är bekväm med. Träningen är sedan länge borta. Jag har lyckats att tvätta hela tiden. Ingen har behövt köpa nya kläder för att det inte finns rent att ta på sig. Jag har halvdant lyckats att städa. Jag har bakat ibland. Jag har ändå kunnat göra vissa hushållssysslor. Vilket känts bra eftersom det är maken som får göra det mesta.
Nu har jag fått prioritera bort mera. Som bakning och att damma. Bakningen saknar jag. Att damma saknar jag inte, men att vara behjälplig saknar jag. Maken dammsuger, diskar, moppar och dammade lite emellan mina. Han tar hela köket. Torkar dörrar, kylskåp, rengör diskmaskinen och, och, och. Jag kan fortsätta länge.
Jag är så glad att jag kan jobba som jag gör, men det är tackvare maken. Jag är glad att jag hittat ett nytt uppdrag som känns givande. Ett uppdrag som är hjälp till andra. Jag är glad att ingen kan ändra på tiden för annars hade jag önskat att jag hade mera. Och hur skulle det bli? Inte alls bra. En dag skulle någon önska att det bara var en timma kvar till det roliga medan någon annan samtidigt önskar att dagen aldrig ska ta slut.
Som tur är kan vi inte välja. För det är jag tacksam. Snart kommer jag vara ikapp, det önskar jag. Det är också något som kan bli verklighet. Då behöver jag heller inte önska mig fler timmar, för de kommer inte behövas. Det önskar jag mig: att jag ska orka mer och att då tiden räcker till.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.