Igår var jag ute och klippte min smällspirea. Den som heter Diablo och har blodröda blad med hallonfärgade blommor. Den är jättevacker. Förra året så blev den jättestor och jag vill ha den lite mer sansad eftersom den är på stam. Ser konstigt ut med smal spinkig stam med världens buske på.
Den ser inte ut mycket för världen just nu men när det kommer blad och våren är här kommer den vara magiskt fin. Tillsammans med hortensior, alrunrötter, stockrosor, paradisbusken och annat roligt. Den är jag inte nervös för. En sak har jag varit nervös för som igår besannades. Samt en annan sak som jag är nervös för och inte har något svar på förrän om några veckor.
Min japanska lönn som jag fick av maken i födelsedagspresent är död. Jag har varit nervös sedan i somras. Nu är det sant. Jag beskar den lite igår och alla kvistar är torra som ved. Det finns inget hopp kvar om att den överlevde torkan i somras. Jag är så ledsen för det. Får se om jag vågar önska mig en ny eller om det får vara. Den var så fantastiskt fin med sin röda flikiga blad. Nu är den inte lika fin.
Däremot så är järneken väldigt levande och fin. Den som jag köpte på rea helt oplanerat i höstas. Den som bor i skräphögen eftersom jag inte visste var den skulle bo. Kanske den får flytta till lönnens plats. För fin är den. Skulle vara fint med en vinterfin växt som syns från gatan.
Det jag är nervös för nu är min magnolia. Den har jättefina knoppar och ser ut att må väldigt bra. Det är första vintern för magnolia här. I förrgår lovade de -17 grader här på torsdag som kommer. Igår lovade de -13 grader på torsdag och -20 grader på fredag!
Kommer den överleva? Det är jag nervös för nu.
Jag kan bara vänta och hålla tummarna. Vilket jag gör. Maken håller också tummarna, att snön ska utebli.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.