Igår var jag arbetsledare. Det innebar att jag satt på altanen och drack god dryck medan maken jobbade. Vi (läs han) byter ut vårt målade räcke som var skrangligt till ett mer stabilt i tryckimpregnerat.
Jag hade en del förslag på hur han skulle göra. Som vilken annan god arbetsledare gör. Varje gång oggade han sig och sa emot. Varje gång blev svaret nej, med tillägget hur han ska göra. Eller varför det inte gick som jag sa.
Varje gång visade det sig att han gjorde som jag föreslagit. Om jag påtalade det så var det så han sagt hela tiden. Jag frågade varför han då sa Nej och ändå sa det jag sa. Du kan aldrig gissa svaret.
Han sa som alla fotbollspelare gjorde på intervjuerna efter match. Fråga: Hur tycker du spelet gick idag? Svaret; Nej, det gick bra. Vi hade bra speltaktik. Mm. Han gör alltså bara som idrottsproffsen. Säger alltid Nej och sedan kan det bli vad som helst. Oggig är vad han är.
Dagens ord: Oggig. Maken är oggig. Jag är det aldrig. (Läs, det är jag också vissa dagar.)
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.