Plåtslagaren gick upp

Makens alla scenarion om hur det skulle gå med plåtslagaren och taket hände inte en enda av alla möjliga dödsfällor som han förutsett skulle kunna ske.

Plåtslagaren kom, två minuter senare var han uppe på taket. Han behövde ingen som höll stegen. (Självklart stod maken och höll stegen ändå). Han hade ingen säkerhetslina. Han halkade inte ner. Ytterligare en minut senare var han nere från taket och föreslog att vi skulle klä in hela skorstenen.

Han var nog här totalt 10 minuter. Då hann han gå igenom vilka alternativ som fanns. Hittade problemet. Såg att det var åtgärdat och inte akut längre.

Medan maken hade räknat med att vi skulle ha en eventuell död på vårt ansvar eller inte få något svar på hur läget är för att han inte skulle gå upp på taket. Till min fantastiska makes försvar så var det inget vidare väder igår. Det blåste och snöade massor så jag hade inte velat gå upp på taket. Min make ännu mindre. Om alternativet blivit att ingen gick upp på taket och det visade sig att det läckte mer på andra ställen så hade någon av oss behövt gå upp. Då såg maken framför sig hur han ålade upp som en mask utmed stegen liggandes på taket från carport-sidan. För om han var på carport-sidan och han skulle trilla ner så skulle han inte ramla så långt. Nu blev det ju inte så utan det är bestämt inklädnad av skorstenen om någon vecka eller så.

Han är bra fantastisk min make. Nu kom han hem efter att tankat bilen. För imorgon bitti åker vi. Även om vi inte är överens om vilken tid. För nu är det halt och ni kan tänka er vilka scenarion som utspelar sig hos maken som kan ske på vägen då. Allt kan hända! Vi får inte komma försent, vilket innebär att vi ska åka tidigare. Jag är inte lika förtjust i den idén så vi får se vem som vinner…