Maken satte fart med sitt arbete på altanen då det varnades för skyfall. Uppemot 50 millimeter skulle det kunna komma. Det var tryckande varmt men maken kämpade på. Förmiddagen var det halvklart med strålande sol emellanåt. Svetten dröp man han vill hinna klart innan regnet.
Han blev klar med det som han planerat under söndagen. Han hade köpt material som skulle räcka över helgen och det gjorde han slut på. Han var klar tidigare än han hade tänkte på grund av varningen. Dock kom inget skyfall och han stressade lite i onödan. Det kom regn men först senare på kvällen.
Jag jobbade också igår. Denna gången med faktiskt arbete. Fördelen med att vara egen är att man kan jobba när det passar. Igår passade det perfekt att jobba under tiden maken slet där ute. Jag var ute och kollade till honom några gånger. Och när jag ändå var ute kollade jag till blommorna med.
Snart är Penhill Watermelon utslagen. Om några dagar så kommer den vara hur fin som helst. Den första blomman väntar man ivrigt på och det känns som att inget händer. När den är kommen, så är det rätt som det är massor av blommor och man har inte märkt när de slagit ut. Denna har tagit några dagar på sig att få ut de första kronbladen.
Trots att jag har så många fina blommor som blommar nu så njuter jag av varje enskild varje gång jag ser dem. Alla mina Annabelle som är hur fina som helst. Jag har fyra totalt men ska börja sätta sticklingar varje vår i framtiden. Man ska tydligen bara trycka ner dem i jorden när man klippt bort dem. Det ska bli kul att testa.
En annan som är galet vacker just nu är denna lilla söta pelargonen. Den ser ut som en viol i blomman. Den är mörkare på ena sidan av blomman, som en viol. Den har varit en liten, liten blomma som nu har fått uppmärksamhet med ny jord och bättre förhållanden. Den visar sin tacksamhet med att visa sig från sin bästa sida.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.