Regnet. Igår regnade det. Inte för att jag vill vara ute när det regnar utan för att naturen behöver det. Det är så torrt i marken. Riktigt knastertorrt. Jag hoppas att det gav något. Men min gissning är att det är lika torrt idag som i förrgår.
Allt vatten som kom gick antagligen direkt till allt som växer och som är extra törstigt nu. Detta är den torraste våren sedan 2016. 2018 var den torraste sommaren men våren var som vanligt. 2016 var alltså värre än 2018. Jag gissar att de flesta kommer ihåg sommaren 2018.
Det var sommaren när alla växter trodde de skulle dö. Det fanns inte foder åt djuren över vintern så massor av djur slaktades. Vilket gav köttbrist i diskarna flera år senare. Våren 2019 var värsta pollenåret eftersom alla växter trodde att de skulle dö. De gjorde allt vad de kunde för att överleva. Frömjölet var hemskt. Centimetertjockt lager på allt. I år är alltså värre än vad tidigare varit det värsta året.
Igår kom det regn och växterna förtjänar att få regn. Jag önskar att vi gjorde mer för att minska klimatskadorna som vi orsakar. Jag gör vad jag kan med att packa in växter i trädgården. Allt som kan ge oss mat men framförallt sådant till insekterna. Utan våra pollinerare så finns ingen mat till någon. Och vatten behöver vi alla. Regn i lagom mängd med sol på dagen. Jag vet att det är för mycket begärt. Men jag fortsätter att ha hoppet.
Dagens ord: Sagolik. Jag och världen är sagolik.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.